"Troja" baseras på ett litterärt verk

Filmkoll: Troja Omkring 1200 f Kr förälskar sig prins Paris i den spartanska drottningen Helena och tar henne med till sin hemstad Troja. Med Akilles i spetsen ger sig den grekiska armén av för att hämta tillbaka drottningen.

Var Paris, Hector och Akilles verkliga hjältar?

Nej! De är fiktiva personer, som upp­träder i det grekiska verket "Iliaden". Boken handlar om det tio år långa trojanska kriget, och dess förankring i verkligheten diskuteras ständigt av historiker och litteraturvetare.

I grova drag följer filmen handlingen i boken, men man har tagit sig vissa friheter. Till exempel har regissören kortat ned kriget till ett par veckor och tagit med saker som inte finns i Iliaden. Det gäller bl a berättelsen om den trojanska hästen. I litteraturen omtalas den först efter Akilles död, som är avslutningen på Iliaden – varför han naturligtvis inte var med inne i hästen, som vi ser på filmen. Berättelsen om grekernas list nämns kortfattat i Homeros andra stora verk Odysseen och i andra, senare verk om trojanska kriget.

Fanns stadsstaten Troja­?

Det diskuteras fortfarande om Troja har existerat, och var staden i så fall låg. Vissa forskare ­anser att det inte finns någon historisk förankring i ­Homeros verk, och att man därför inte kan peka ut var staden har legat. Andra hävdar motsatsen med stöd av den tyske­ amatörarkeo­logen Heinrich Schliemanns fynd. På 1870-­talet grävde han ut en kulle vid namn Hissarlik­ i västra Turkiet och slog fast att den innehöll resterna av den mytomspunna­ staden. På Hissarlik­ har arkeo­logerna nu grävt ut nio olika ­lager. Ett av dem kallas Troja Villa och ­date­ras till perioden 1300–1180 f Kr. Det är den mest trovärdiga kandidaten till titeln som det ”riktiga” Troja.­ Perioden stämmer överens med de antika ­dateringarna av kriget, och staden i detta lager förstördes ­under ett militärt angrepp.

Akilles, spelad av Brad Pitt, hör hemma i den grekiska mytolo­gin. Han är centralfigur i det litterära verket Iliaden.

Såg Troja ut som i filmen?

Om det utgrävda Toja VIlla är det ”riktiga” Troja, så är svaret nej. Det utgrävda Troja var en mindre stad och inte alls så storslagen som vare sig Homeros Troja eller staden­ i filmen. Arkitekturen i filmens Troja är en blandning av de någorlunda samtida egyptiska och mykenska stilarterna. Grekerna­ hade inte börjat göra skulpturer under 100-talet f Kr, och filmmakarna har därför använt drag från senare grekiska skulpturer, till exempel kouros-statyerna, som hör hemma i arkaisk tid från 600- till 400-talet f Kr.

Lade man mynt på de dödas ögon?

Nej! För det första uppfanns mynt inte förrän omkring 620 f Kr – cirka 600 år senare än filmens handling. För det andra gick den grekiska traditionen ut på att lägga ett mynt i munnen på den döde – inte på ögonen. Mynten var till färjkarlen Charon för resan över Styx, den underjordiska floden. Utan ett mynt att betala resan med tvingades den döde vandra­ rastlöst omkring i 100 år.