The Whistleblower – korrekt och väldokumenterad
Filmkoll: The Whistleblower Den amerikanska filmen "The Whistleblower" fokuserar på en av de största skandalerna i FN:s historia – och gör det med stor autenticitet, tycker Världens Historias filmkollare.
Handlingen: En amerikansk polis stationeras 1999 av ett privat säkerhetsföretag i Bosnien, där hon upptäcker att både företagets anställda och FN:s utsända medarbetare utnyttjar lokala kvinnor sexuellt och är inblandade i människohandel.
Var FN-anställda verkligen inblandade i människohandel?
FN:s generalsekreterare uppmanade förra året Hollywood att berätta positiva historier om organisationens arbete, men vi kan väl anta att det inte precis var en historia som denna han hade i tankarna. Faktiskt innehåller "The Whistleblower" de mest graverande anklagelser som någonsin uttalats mot FN på film.
Filmens hårresande berättelse baseras framför allt på titelpersonens berättelse, men Kathryn Bolkovacs beskyllningar mot både FN och det amerikanska, privata säkerhetsföretaget DynCorp, som var inhyrt av FN, stöds av ett flertal rättegångar och internutredningar.
Kathryn avskedades av DynCorp på grund av påstådd förskingring kort tid efter att hon hade distribuerat ett e-mail med anklagelser om människohandel och grovt sexuellt utnyttjande av unga kvinnor. Senare stämde hon företaget och frikändes från allas anklagelser.
Senare har en annan DynCorp-anställd vunnit ett mål mot företaget gällande motsvarande anklagelser om att ett flertal av de anställda hade lokala sexslavar. Interna FN-utredningar har enligt uppgift också bekräftat många av Kathryn Bolkovacs beskyllningar.
I kölvattnet på hennes avslöjande blev en rad anställda i Bosnien tvungna att säga upp sig, men man väckte aldrig åtal mot dem, eftersom de alla åtnjöt diplomatisk immunitet.
Är filmen då en ren dokumentär?
Nej. Den är i hög grad baserad på verkliga händelser, men en rad personer och händelser har modifierats. Det beror dels på juridiska hänsyn – DynCorp har till exempel bytts ut mot ett fiktivt företag – och dels på dramaturgiska berättarknep. De båda viktigaste, unga, kvinnliga offren i filmen bygger i verkligheten på berättelser av en hel rad kvinnor, som Kathryn Bolkovac stiftade bekantskap med.
Kathryn uppträder dock i filmen under sitt eget namn och fungerade som konsult under inspelningen.
Filmen har många våldsamma och obehagliga scener, men regissören har berättat att de verkliga händelserna var så vidriga att de tonats ned betydligt på filmduken.