I ”The Danish Girl” har Hollywood tagit sig an ett stycke dansk historia – konstnären Einar Wegener, som genomgick världens första könskorrigeringsoperationer.
Filmen, som visas på Netflix och HBO Nordic, utspelar sig i 1920-talets Köpenhamn och följer Einars kamp för att bryta sig loss från sitt manliga skal och omfamna sin kvinnlighet som den transsexuella Lili Elbe.
Utåt sett lever Einar ett lyckligt liv med sin hustru Gerda. De är båda framgångsrika som landskapsmålare respektive illustratör. Efter en tid börjar Einar emellertid klä sig i sin hustrus klänningar. Gerda uppmuntrar sin make att gå på fest som Lili iförd peruk, smink och klänning.
Men vad hon ser som ett harmlöst rollspel, blir snabbt allvar för Einar, som inser att han i själva verket är en kvinna fången i fel kropp. Som Einar säger i filmen:
”Det här är inte min kropp. Var snäll och ta bort den.”
Se trailern till ”The Danish Girl”
Bygger på en fiktiv berättelse
Redan i filmens inledningsscen, där snöklädda bergstoppar reser sig längs en fjord, syns det tydligt att regissören Tom Hooper vet hur han ska måla upp vackra bilder på duken. Men försöket att få det att framstå som att dessa bergstoppar skulle ligga vid staden Vejle i det tämligen flacka Danmark visar även att han är beredd att tänja på verkligheten för att skapa de betagande miljöerna.
Den konstnärliga friheten begränsar sig inte heller till visuella uttryck.
Landskapet har höjts flera hundra meter
Filmen: Berg över Vejlefjorden
Einar Wegener växer upp i Vejle, och enligt filmen omges fjorden i den danska staden av höga fjäll med snö på topparna. I filmens slutscen står Gerda Wegener i stark blåst och blickar ut över fjorden.
Verkligheten: Vejle är nästan platt
Den högsta punkten vid Vejlefjorden är 88 meter höga Ewalds Bakke. Bergen i filmen finns på den norska ön Haramsøya, där fjället Mannen rejser sig 347 meter över havets yta.
I ”The Danish Girl” börjar Einar Wegener under namnet Lili klä sig i kvinnokläder och sminka sig först i slutet av 1920-talet. I själva verket började han utforska sin kvinnliga sexualitet redan 1908.
”Hur märkvärdigt det än kan låta, kan jag inte förneka att jag tyckte om att vara utklädd på det här sättet. Jag älskar känslan av kvinnokläder. Jag kände mig hemma i dem från första stund”, skrev Einar Wegener i sin dagbok.
Gerda Wegener målade åtskilliga bilder av sin make i kvinnokläder, bland annat denna från omkring 1928.
Eftersom det finns en förstahandsskildring av Einar Wegeners tankar och reflektioner, så är det synd att Tom Hooper i stället har valt att basera ”The Danish Girl” på boken med samma namn, som kom ut år 2000 och är en skönlitterär gestaltning av Einar och Gerda Wegeners liv.
I boken och filmen komprimeras det berömda parets historia till endast fem år. I verkligheten sträckte den sig över flera decennier. Bifigurer som Einars barndomsvän Hans har hittats på för filmens skull. Och utöver ett par avstickare till Paris för att visa upp Gerdas målningar av sin make i kvinnokläder – som fördömdes i Danmark, men hyllades i den bohemiska franska huvudstaden – stannar paret i Köpenhamn under större delen av filmen.
I själva verket flyttade paret permanent till det liberala Paris 1912 och återvände aldrig till Danmark. Den tid som makarna i filmen tillbringar i Nyhavn med omnejd är med andra ord en konstruerad återgivning av de strider paret utkämpade.
Läkarnas diagnoser förvärrar situationen
Filmen: Läkare vill lobotomera Einar
När Einar konsulterar en läkare för att få behandling för sin ”åkomma”, föreslår läkaren en lobotomi. En annan läkare konstaterar att Einar är schizofren och bör sättas i tvångströja.
Verkligheten: Lili betraktades som hysterisk homosexuell
Lili led av självmordstankar och konsulterade läkare för att få hjälp. Diagnosen var hysteri och homosexualitet, men det är omdiskuterat huruvida hon förklarades schizofren.
Vackra klänningar och fina detaljer
Långtifrån allt är emellertid uppdiktat i filmen. Delar av den är inspelade on location i området Nyhavn i Köpenhamn, där makarna bodde i början av 1900-talet, och människor ropar på danska från fönstren. Skildringen av Köpenhamn på 1920-talet är till stor del både trovärdig och detaljrik.
Det gäller även de klädesplagg som huvudpersonerna bär. Den klänning som Einar Wegener tar på sig, när hans hustru behöver en modell för en porträttmålning, har sytts upp med utgångspunkt i den ursprungliga målningen och väcker på ett fint sätt tidsperioden till liv.
Lili genomgick ytterligare operationer
Filmen: Dör på operationsbordet
Lili får kontakt med läkaren Kurt Warnekros och genomgår en första könskorrigeringsoperation. Under en andra operation konstruerar Warnekros en vagina, men ett par dagar efter operationen avlider Lili till följd av komplikationer.
Verkligheten: Livmoder kostade Lili livet
Lili Elbe genomgick inte två utan hela fem operationer hos doktor Warnekros. Under den sista sattes en livmoder in. Kroppen stötte emellertid bort organet, vilket resulterade i Lilis död.
Även i skildringen av Lili Elbes liv har man ansträngt sig för att utnyttja verkliga händelser. Scenen då Einar första gången tar på sig kvinnokläder, eftersom en av hans hustrus modeller inte har dykt upp, är tagen direkt från Lilis självbiografi. Precis som i filmen dök Einar upp på fester iförd kvinnokläder. Medan han under 1910-talet presenterade sig som Einars syster, har det av outgrundliga skäl ändrats till Einars kusin i filmen.
Trots att varken tidsperioden eller geografin stämmer med verkligheten, och vissa detaljer behandlas lättvindigt, är ”The Danish Girl” ett finstämt porträtt av en av de viktigaste föregångarna för transsexuella i historien.
