NYPL Digital Collections, United Artists, Paramount Pictures

Hollywoods första superstjärna

Under 1910-talet blev Mary Pickford USA:s största filmstjärna och världens kanske mest berömda kvinna. Dessutom arbetade hon stenhårt som producent och grundade ett filmbolag. Om hon själv fått välja hade hon emellertid aldrig börjat med film.

Den 19 april 1909 stegade sjuttonåriga Mary Pickford uppför den lilla trappan till filmbolaget Biograph Companys anspråkslösa kontor i centrala New York. Hon var inte alls nöjd.

Det var hennes mamma Charlotte som hade uppmanat henne att söka sig till den nya filmindustrin, men det var inget enkelt val.

Företagen erbjöd visserligen hyfsade löner, men att medverka i flickers, som filmerna kallades, var att sänka sig rejält.

För en skådespelare som sökte framgång och berömmelse var det de stora teatrarna på Broadway som lockade. Att börja med film kunde om det ville sig illa förstöra ens rykte.

Mary hade ändå låtit sig övertalas, eftersom familjen behövde pengarna.

Mary Pickford, Hollywoods klarast lysande stjärna vid kameran år 1916. Mary Pickford trollband världens biobesökare.

© Library of Congress

Debuterade som sjuåring

Hon föddes i Toronto i Kanada år 1892 och fick namnet Gladys Smith. Fadern, som arbetade på en ångbåt, dog i en arbetsplatsolycka när hon var fem år.

För att bidra till familjens försörjning fick Gladys prova på skådespeleri redan som sjuåring. Under 1900-talets första år reste hon runt i USA tillsammans med modern och sina två yngre syskon för att uppträda på små teatrar.

Lönen var usel och familjen fattig. År 1907 lyckades hon emellertid få en mindre roll i en föreställning på Broadway. Producenten tog sig även friheten att ge henne artistnamnet Mary Pickford.

New York var drömmarnas stad, men drömmar mättar inte magen. Till slut tvingades Pickford söka jobb inom den filmindustri som hon egentligen föraktade. Detta var före långfilmernas tid och de konstnärliga visionerna med mediet var närmast obefintliga.

Hård löneförhandling

Regissören som tog emot Pickford på Biograph Company i New York var ingen mindre än D.W. Griffith. Han var ung och okänd vid tidpunkten, men skulle visa sig vara den troligen mest talangfulle filmskaparen i USA.

Var för sig skulle Griffith och Pickford snart förändra den amerikanska filmindustrin i grunden, Griffith huvudsakligen genom den banbrytande, men djupt rasistiska succéfilmen Nationens födelse.

Intervjun blev allt annat än lyckad. Griffith avfärdade Pickfords löneanspråk och sa att hon inte kunde räkna med mer än fem dollar i veckan.

Han bad henne också göra en provfilmning, vilket slutade med att han skällde ut henne för att ha slösat bort företagets dyrbara filmrullar.

Innan dagen var slut fick hon ändå medverka som statist i en scen och när hon skulle gå hem frågade Griffith om hon ville följa med honom och äta middag.

Chockerad av det djärva förslaget svarade hon nej, men hon tog tillfället i akt att förhandla fram en fördubbling av lönen till nästkommande dag.

Liksom Biograph Companys övriga skådespelare fick Mary Pickford växla mellan huvudroller och statistroller. Arbetet var intensivt och innan året var slut hade Pickford medverkat i femtioen kortfilmer.

Video

Flyttade till Hollywood

I januari 1910 följde hon med Griffith till Los Angeles. Ungefär samtidigt hade flera av filmbolagen i New York börjat packa ihop för att flytta västerut.

Klimatet lockade, men man ville också fly undan de patentstrider som uppstått mellan filmskaparna och uppfinnaren Thomas Edisons företag, som tillhandahöll kameratekniken.

D.W. Griffiths film In old California från år 1910 var den första som spelades in i Hollywood, en sömnig liten förstad till Los Angeles kantad av vingårdar och citrusträd.

Långt senare sa Mary Pickford: ”Jag har sett Hollywood födas och jag har sett det dö.” Hon hade definitivt rätt i fråga om det förra.

Fick många fans

Vid den här tiden marknadsfördes aldrig skådespelarnas namn i filmerna, eftersom bolagen var rädda att framgångsrika artister skulle kräva mer betalt.

Mary Pickford fick dock snart många fans, som kände igen hennes gyllengula hårlockar och vänliga ögon.

Ryktet om the Biograph girl spreds bland biobesökarna. Snart blev hon en av de första verkliga filmstjärnorna i USA och hennes namn skrevs med stora bokstäver på filmaffischerna.

Biobesökarna älskade henne. Hon trollband publiken, och precis som bolagen befarat passade hon på att kräva högre lön. År 1913 blev hon världens bäst betalda skådespelare med en veckolön på femhundra dollar.

Tre år senare skrev Pickford ett guldkantat kontrakt som garanterade henne tiotusen dollar i veckan.

Innan decenniet var slut skrev amerikanska tidningar att hon inte bara var världens mest kända kvinnliga skådespelare, utan världshistoriens mest berömda kvinna.

”Att göra filmer med ljud är som att sätta läppstift på Venus från Milo.” Mary Pickford, 1920-tal

Mest ihågkommen är hon för de roller hon gjorde som oskyldiga flickor i tolv–trettonårsåldern, men de var inte representativa för hennes breda repertoar.

Till skillnad från många andra stumfilmsskådespelare, som använde yviga och sprattlande gester, kännetecknades hennes skådespeleri av återhållsamhet och en mästerlig förmåga att nå ut till publiken med sin starka närvaro.

Det gjorde henne stilbildande för kommande generationer Hollywoodstjärnor. Pickford var dock inte bara en stor talang framför kameran.

Hon lyckades även förhandla till sig rätten att styra produktionen av filmerna hon medverkade i. År 1916 blev hon den första filmstjärnan i USA som bildade ett eget produktionsbolag.

Tre år senare grundade hon även det oberoende filmbolaget United Artists tillsammans med Charlie Chaplin, D.W. Griffith och sin blivande make Douglas Fairbanks. Mary Pickford blev USA:s första kvinnliga filmmogul.

Douglas Fairbanks och Mary Pickford på smekmånad i Köpenhamn år 1920.

Getty Images

Bröllopsresa till Köpenhamn

År 1920 begärde hon skilsmässa från sin första make Owen Moore och gifte genast om sig med Douglas Fairbanks. Det blev ett kändisäktenskap av sällan skådat slag, men knappast lyckligt.

Redan efter några år började paret glida isär. De skilde sig år 1936, varefter Mary Pickford gifte om sig med en annan filmstjärna, Buddy Rodgers.

Så småningom började Pickfords stjärna dala. Hon hade blivit för gammal för att spela de tonårsflickor som publiken älskade, men än värre var det faktum att filmindustrin var på väg in i en ny era, ljudfilmens.

© NYPL Digital Collections, United Artists, Paramount Pictures

Mary Pickford på en Broadwayscen år 1907.

© NYPL Digital Collections, United Artists, Paramount Pictures

Filmen Rags från år 1915, där huvudrollen var som gjord för Mary Pickford, blev en succé.

© NYPL Digital Collections, United Artists, Paramount Pictures

Förberedelser inför den sista filmrollen år 1933.

Ville bränna allt

Till en början fnyste hon åt den nya tekniken. ”Att göra filmer med ljud är som att sätta läppstift på Venus från Milo”, sa hon och syftade på den berömda antika skulpturen.

Så småningom insåg även hon att stumfilmens dagar var räknade. Med viss motvilja medverkade hon år 1929 i sin första ljudfilm, Coquette.

Efter ett par floppar gjorde hon fyra år senare sin sista filmroll. Då hade hon medverkat i över hundranittio filmer. Mary Pickford drog sig tillbaka från rampljuset.

Hon producerade emellanåt filmer fram till år 1950, men hon kämpade också med ett alkoholmissbruk.

Hon var alltid självkritisk och avskydde många av sina filmer. Ett tag planerade hon att bränna hela sin produktion, men vänner övertalade henne att låta bli. Ändå har flera av hennes mest hyllade filmer gått förlorade.

Kanske bidrog hennes självkritiska inställning, hennes flickaktiga framtoning och stumfilmens död till att hon inte riktigt fick det erkännande hon förtjänade i Hollywoods historia.

År 1976 tilldelades Mary Pickford slutligen en Hedersoscar för sina insatser, men då var hon för sjuk för att kunna ta emot priset under galan. Hon dog tre år senare, åttiosju år gammal.

Andra av den tidens berömdheter

Mary Pickford var ett av de stora namnen i början av 1900-talet. Bland övriga storstjärnor kan nämnas komikern Charlie Chaplin.

© Witzel Studios

Charlie Chaplin

■ 1889–1977
Slapstickgenrens mästare växte upp i London, men slog igenom i Hollywood år 1914 och blev snart USA:s ledande manlige filmstjärna. I början av sin karriär spelade han ofta luffare i korta komedier. Senare producerade och regisserade han också filmer, bland andra Diktatorn (1940) och Rampljus (1952).

© Library of Congress

Irving Berlin

■ 1888–1989
Ryskfödd pianist som blev USA:s främste låtskrivare under 1900-talet. Han skrev sin första hit, Alexander’s ragtime band år 1911. Vid trettio års ålder var han redan en legendar. Han komponerade över femtonhundra sånger, av vilka White Christmas kanske var hans största succé.

© Library of Congress

Lillian Gish

■ 1893–1993
Vän med Mary Pickford i New York, genom vilken hon presenterades för D.W. Griffith. Lillian Gish blev själv filmstjärna och spelade huvudrollen i Griffiths nyskapande men kontroversiella storfilm Nationens födelse (1915).