Under 1930-talet kunde skådespelare på väg in i Hollywoods filmstudior stöta på Frankensteins monster i färd med att dela ut flygblad.
Mannen i den klassiska monsterkostymen var skådespelaren William Henry Pratt, mer känd under sitt artistnamn Boris Karloff. På flygbladen uppmanade Karloff sina kollegor att bli medlemmar i den nystartade fackföreningen Screen Actors Guild (SAG).
Att vara med i en fackförening och kräva bättre arbetsvillkor kunde på den tiden leda till avsked, men Karloff vågade ta den risken, eftersom hans särpräglade ansikte gjorde honom svår att ersätta på vita duken.
Tillsammans med Dracula-stjärnan Bela Lugosi skrämde Karloff de mäktiga filmbolagen och gjorde den nybildade fackföreningen till en stor framgång.
Uppror började i garage
Karloff hade själv behandlats väldigt illa under inspelningen av Frankenstein (1931). Den sminkning som Karloff bar i filmen tog fyra timmar att lägga och tre timmar att ta av.
Inspelningarna kunde pågå i upp till ett dygn, och Karloff gick ner tolv kilo på grund av de påfrestande arbetsvillkoren. Under inspelningen av Mumien vaknar (1932) svimmade Karloff av dehydrering i sin monsterkostym, som bestod av åtsittande bandage.
Under inspelningarna av filmen ”Frankensteins brud” (1935) gick Boris Karloffs höft ur led, och han fick spela in resten av filmen med svåra smärtor.
År 1933 kallade Karloff en grupp kollegor till ett möte i sitt garage, där den första styrelsen för SAG tillsattes. Först 1937 fick fackföreningen emellertid vind i seglen, när amerikansk lag slog fast rätten att vara med i en fackförening.
Samma år hotade SAG med strejk om inte skådespelarna fick kortare arbetstid och rätt till pauser.
Filmbolagscheferna gav motvilligt med sig, och antalet medlemmar i SAG ökade på några veckor från 80 till 4 000. Till och med stjärnor som Humphrey Bogart, Groucho Marx och James Cagney gick med.
I dag har fackföreningen över 100 000 medlemmar.