10 tidiga stjärnor som fick vita duken att rodna
I dag är vi omgivna av sexsymboler, men hur uppstod begreppet? Vilka var de första filmstjärnorna som blev internationellt berömda för sin sexuella utstrålning?

Rudolph Valentino i en het scen.
Existerade det överhuvudtaget några sexsymboler före filmstjärnor som Marilyn Monroe, Jayne Mansfield och Brigitte Bardot? Svaret är ja. Och de tidigaste av dem var inte nödvändigtvis mer oskyldiga än de ”sexbomber” som dök upp på vita duken under efterkrigstiden. Flera av det tidiga 1900-talets kändisar chockerade sin samtid med att visa mycket hud och utan skam anspela på sex.
I alla tider har det funnits artister och atleter som gjort sig ett namn genom sin sexuella utstrålning. Ett exempel är kurtisanerna i 1700-talets London som gjorde reklam för sig själva genom att trycka upp och distribuera kopior av sina porträtt. Namn som Kitty Fisher, Fanny Murray och Nancy Dawson kittlade och fascinerade allmänheten.
Kejserlig skönhet
Även om sexuell utstrålning alltid skapat uppmärksamhet hade den knappast kunnat dominera vår kultur så som den gjort under 1900-talet utan fotografins genombrott.
I början var det få namngivna människor som fotograferades och fick sina bilder tryckta i en tidning. Det hände bara med personer som hade en framskjuten position i samhället. En av de allra första som blev beundrad över hela världen för sin skönhet, var kejsarinnan Elisabet av Österrike (1837–98).
Eftersom hon var en blyg person drog hon sig gärna undan allmänhetens uppmärksamhet. Ändå blev hon en modeikon och en symbol för skönhet. Av sin samtid kallades hon världens vackraste kvinna. Samtidigt var hon väl medveten om sin image. Efter att hon fyllt 32 vägrade hon ställa upp för nya porträtt, vare sig det var målningar eller fotografier. På det viset förblev hon en evig skönhet i folks medvetande.
Exotisk dans
En artist som tidigt förstod att använda fotografier i sin marknadsföring var den holländska dansösen Margaretha Zelle, mer känd som Mata Hari. Hon blev berömd tack vare sina exotiska dansföreställningar som definitivt anspelade på sex. 1905 debuterade hon som dansare på Musée Guimet i Paris.
Mata Hari utgav sig för att vara en javanesisk prinsessa, som framförde en helig hinduisk dans. Under dansnumret klädde hon gradvis av sig, vilket skapade stor sensation.
Många av hennes beundrare såg dock aldrig henne dansa, utan fick nöja sig med de fotografier som cirkulerade, där stjärnan avbildats i tunna, nästan
genomskinliga scenkostymer. För en vän förklarade hon: ”Jag blev aldrig någon duktig dansare. Publiken kom eftersom jag var den första som vågade uppträda naken."