På 1300-talet inträffade en revolution i norra Italien. I pestens kölvatten ökade intresset för vetenskap och kultur. Kunskap, skönhet och inte minst människan hamnade i centrum.
Som inspiration använde människor antikens grekiska och romerska texter och konstverk, som på så sätt upplevde en pånyttfödelse – en renässans. Konstnärer avbildade människokroppen med en tidigare aldrig skådad realism, astronomer utforskade himlavalvet, och kartografer började kartlägga jorden.
Rörelsen spred sig till resten av Europa. På endast 200 år förändrade renässansen kontinenten och lade grunden till den värld som vi känner i dag.
Renässansens astronomer läste antikens skrifter, som byggde på bland annat den grekiske astronomen Ptolemaios idéer, och tänkte nya tankar.
1. De lärda slapp ur kyrkans järngrepp
Vetenskapen var under medeltiden underkastad kyrkans stränga dogmer. När kyrkans grepp släppte började människan emellertid utforska den omgivande världen utan skygglappar.
Det gällde inte minst inom astronomin.
Studier av antika skrifter i kombination med egna observationer gjorde till exempel att astronomen Nicolaus Copernicus blev den förste som konstaterade att jorden rör sig runt solen – inte tvärtom.
Renässansens fyrbåkar
Omkring år 1500 hade renässansens idéer spridit sig från norra Italien till större delen av Europa. Tre mästare kom att prägla epoken mer än några andra – i varsitt land.
Leonardo da Vinci
Målare och uppfinnare
1452–1519
Josquin des Prés
Tonsättare
1440–1521
Albrecht Dürer
Målare
1471–1528
2. Tryckpressen spred idéerna
Från 1400-talets mitt spred sig renässansens idéer snabbt från Italien till stora delar av Europa, där konst och kultur blomstrade.
De nya tankarna fick ett stort genomslag i framför allt Central- och Västeuropa.
Gutenbergs nyligen uppfunna tryckpress och den långa fredsperiod som följde efter slutet på hundraårskriget 1453 satte fart på spridningen.
Det viktigaste skälet till framgången var dock renässansens fokus på människan och hennes möjligheter – tankar som appellerade till alla oavsett härkomst och kultur.
Det tog den italienske multibegåvningen Michelangelo två år att hugga till statyn av David ur ett marmorblock.
3. Konstnärer visade kroppens skönhet
Medeltidens konstnärer intresserade sig för människans odödliga själ och inte den förgängliga kroppen. Deras avbildningar av kroppen saknade därför liv och detaljer.
Renässansens konstnärer strävade däremot efter att precis som antikens skulptörer avbilda kroppen så realistiskt som möjligt. Somliga deltog till och med i dissektioner av avlidna personer, så att de ingående skulle kunna studera den mänskliga anatomin.
En av dem var den italienske konstnären Michelangelo, som på 1500-talet skapade mästerverket David.
Väldiga kupoler var utmärkande för renässansen.
4. Arkitekter byggde på förnuft
Renässansens arkitekter förkastade medeltidens dystra och stökiga byggstil. I stället lät de sig inspireras av antikens enkla och symmetriska arkitektur. De hävdade att byggandet skulle spegla den nya tidens logiska och förnuftspräglade tänkande.
För att uppnå det önskade resultatet studerade de omsorgsfullt de matematiska och estetiska principerna bakom konstruktionerna.
Renässansens arkitekter var därför – till skillnad från medeltidens byggmästare, som var hantverkare – konstnärer och vetenskapsmän.
Pietro Coppos karta från 1520 avbildade hela den kända världen.
5. Kartritare visade upp världen
Vetenskapliga framsteg och ett större intresse av att utforska världen fick kartografin – konsten att rita geografiska kartor – att utvecklas snabbt under renässansen.
I synnerhet italienaren Jacopo d’Angelos översättning av den antike grekiske geografen och matematikern Klaudios Ptolemaios skrift Geografia till latin åren 1406–1409 fick stor betydelse. Boken innehöll bland annat en karta över den kända världen under antiken.
Renässansens kartor gjorde det möjligt för dåtidens stora sjöfararnationer Portugal och Spanien att utforska och erövra nya kontinenter.