1. RÖRLIGHET
Kvinnans rörlighet var stor, om korsetten snördes åt endast lite grand.
Korsetter för både sport och hårt arbete
Korsetten var ett fängelse för kvinnor, hävdade dess kritiker i slutet av 1800-talet.
”Tusentals kvinnor snör åt midjan så hårt att de knappt kan röra överkroppen. Ofta är de tvungna att ta på sig sin hätta innan de skruvar ner sig i sina kläder", stod det i ett brev till redaktören i tidningen Chicago Tribune 1891.
Men påståendet var kraftigt överdrivet, och praktiskt taget alla kvinnor i det viktorianska England bar korsett.
Det gällde även arbetarklassens kvinnor, och korsetten hindrade dem inte från att utföra hårt fysiskt arbete i fabrikerna. Korsetten gjorde det också möjligt för bäraren att både cykla och idrotta.
En korsett som snördes för hårt var dock skadlig. På lång sikt kunde det till och med leda till att kvinnans muskler förtvinade, vilket gjorde det omöjligt för henne att hålla sig upprätt utan stöd.
2. RYGGBEHANDLING
Läderremmar gör det möjligt att justera järnkorsetten, som troligen har tillhört en patient med sned rygg.
Korsetten rätade upp krokiga ryggar
Korsetten kunde, om den snördes för hårt, trycka ihop bärarens revben, men plagget var också mycket användbart som hjälpmedel vid tillstånd som till exempel en krokig rygg.
Det medfödda tillståndet, med det medicinska namnet skolios, gör att ryggraden bildar en S- eller C-form bakifrån sett.
Den franske läkaren Ambroise Paré behandlade tillståndet redan på 1500-talet med hjälp av en stödkorsett gjord av järnplattor.
Under de följande århundradena förbättrades korsetten och 1835 uppfann läkare en version som kunde justeras mekaniskt för att korrigera ryggradens krökning.
Denna behandlingsform tillämpas fortfarande. Behandlingen inleds i tonåren och den unga personen bär korsett upp till 23 timmar om dagen i två till tre år. Stödkorsetter tillverkas emellertid inte längre av järn.
3. ISOLERING
Den stoppade korsetten gjorde att bäraren kunde se elegant ut utan att frysa.
Stoppning höll kylan ute.
Praktiskt är ett ord som få människor förknippar med korsetter, men korsetten tjänade sitt syfte väl under de kalla nordeuropeiska vintrarna. Korsetter tillverkades av tjock, slitstark bomull och förstärktes ofta med material som läder, som höll kylan ute.
Till klädseln hörde också kjolar som var quiltade eller vävda med tagel, som isolerade bra.
Stoppningen på höfterna och baken fick kvinnans midja att se mindre ut och underströk därmed korsettens effekt. Stoppningen bestod av tagel, dun eller halm, som effektivt höll kylan ute.
Tillsammans med chemisen – undertröjan – och drawers – underbyxor som gick till knäna – såg korsetten till att kvinnan höll sig varm även under de kallaste vinterdagar.
4. STÖD FÖR MANLIGHETEN
Män som bar korset utsattes ofta för hån och beskylldes för att vara ”dandies” – män som var överdrivet måna om sitt utseende.
Läderstöd gav officerare en rak hållning
Korsetten har stämplats som kvinnoförtryckande av feminister både förr i tiden och i dag, men kvinnor var inte de enda som bar det figurformande plagget.
På 1800-talet bar många officerare i den brittiska militären läderkorsetter tillverkade speciellt för män. Korsetten höll in magen och gav en manlig, upprätt hållning. Undersökningar av skelett från mellersta England visar att en del män snörde sina korsetter så hårt att de, precis som kvinnor, fick skador på revbenen.
Eftersom korsetter betraktades som feminina såldes de till män under namn som ”The Buller” och ”The Kitchener”, uppkallade efter Redvers Buller och Horatio Herbert Kitchener, kända befälhavare från Storbritanniens krig i Afrika.
5. DISKRETION
Moderskapet betraktades under den viktorianska eran i det närmaste som heligt. Bilden visar prinsessan Alexandra av Wales med sin son.
Insnörd mage gav kvinnor frihet
Korsetten används ofta som symbol för kvinnornas hårt begränsade liv under den viktorianska eran, men plagget kunde också främja kvinnors frihet.
Detta gällde särskilt i samband graviditet. Även om barnafödande sågs som en kvinnas högsta syfte under den viktorianska tiden var den gravida magen ingen välkommen syn i det offentliga. För arbetarklassens kvinnor var graviditet en vanlig orsak till uppsägning, eftersom gravida kvinnor varken kunde klara av tunga lyft eller uthärda de långa arbetsdagarna på upp till tio timmar.
För kvinnor inom överklassen innebar graviditet isolering och instängdhet, eftersom tidens läkare ansåg att gravida kvinnor borde stanna i sängen.
Med korsetten kunde kvinnan hålla sitt tillstånd dolt i månader. Eftersom en mycket snäv korsett kunde skada barnet fanns det speciella korsetter för gravida kvinnor, som var mindre snäva och expanderade i takt med att magen växte.