Kvinde lærer drenge at danse charleston

Fem skäl till att 20-talet var glatt

Lössläppthet och ohämmad konsumtion präglade det glada 20-talet, men en ekonomisk kollaps satte stopp för festandet.

Lössläppthet och ohämmad konsumtion präglade det glada 20-talet, men en ekonomisk kollaps satte stopp för festandet.

Mccool/Imageselect

Årtiondet som följde efter första världskriget präglades av en sprudlande optimism, livslust och företagsamhet. Samhället förändrades på allehanda sätt.

Stela klassindelningar, könsnormer och åldershierarkier luckrades upp, och i synnerhet unga människor experimenterade med nya och annorlunda sätt att leva.

I USA gjorde ett ökat välstånd att alla blev konsumenter, år 1929 ägde till exempel var femte amerikan en bil. Trots alkoholförbud var blöta fester regel snarare än undantag.

På dansställen svängde kvinnor i korta klänningar och deras kavaljerer runt till ragtimemusik. Andra slog sig lösa till småtimmarna på jazzklubbar som Cotton Club i New York.

I Berlin blomstrade kabaréer och dekadenta nattklubbar, och den sexuella friheten var stor. Homosexuella sökte sig till Berlin från hela Europa.

Glädjeruset blev kort. USA:s överhettade ekonomi ledde 1929 till att börsen i New Yorks kraschade, och resten av västvärlden drogs med i fallet.

Armod och fruktan ersatte glädje och öppenhet, medan skratten från 1920-talets frihetsfest överröstades av fascisternas stöveltramp.

1. SPANSKA SJUKAN

Övervann pandemi

Amerikanska soldater drabbade av spanska sjukan

Amerikanska soldater drabbades hårt av spanska sjukan.

© Shutterstock

Medan första världskriget fortfarande rasade i Europas skyttegravar drabbades världen av en dödlig influensaepidemi. De sjuka fick feber, blödningar och lunginflammation.

Hi­­sto­ri­ke­r tror att omkring 500 miljoner – cirka en tredjedel av världens befolkning – 1918 till 1920 smittades med ”spanska sjukan”, och att cirka 50 miljoner dog.

Lättnaden över att vara vid liv efter pandemin fick livsglädjen och äventyrslusten att bubbla hos de överlevande.

2. NÄRVARO

Krigets överlevande levde i nuet

”Stora kriget”, världskriget, som varade från 1914 till 1918, var en tragedi av aldrig tidigare skådad omfattning. Omkring 8,5 miljoner soldater dog antingen på slagfälten eller av sjukdomar.

Många överlevande var märkta för livet med fysiska eller psykiska men efter ett krig som få av de vanliga soldaterna förstod syftet med.

Insikten om livets bräcklighet och känslan av meningslöshet fick många att leva i nuet och söka njutning som ett mål i sig.

Till dessa unga, som författaren Gert­rude Stein kallade ”den förlorade generationen”, hörde bland andra de amerikanska författare som på 1920-talet slog sig ner i Paris för att njuta av livet och skriva. F. Scott Fitzgeralds bok Den store Gatsby beskriver samtidens livslust och desperation.

3. KVINNORS FRIGÖRELSE

Kvinnor lämnade hemmet

Tysk-amerikanska sångerskan och skådespelerskan Marlene Dietrich

Med herrkläder och cigarett var filmstjärnan Marlene Dietrich en typisk frigjord kvinna.

© Paramount Pictures, Josef von Sternberg

Under och efter första världskriget intog kvinnorna arbetsmarknaden. De ersatte männen, som stred och stupade vid fronten. Det gällde inte minst i Tyskland, där mer än två miljoner män dog i kriget.

Kvinnorna arbetade bland annat på fabriker, som spårvagnskonduktörer eller som ­lärare. De nya tiderna tillät även att kvinnorna privat provade andra roller än hustru och mor.

”Nya kvinnan” figurerade till ­exempel i pjäser och filmer, och por­­trät­­te­­ra­de ofta sen­suella och frigjorda kvinnor.

4. RÄTTIGHETER

Nya grupper fick rättigheter

Världskriget suddade ut de skarpa gränserna mellan kön och klasser. Arbetare stred sida vid sida med överklassens söner, medan kvinnor tog över männens roller på hemmafronten.

Båda grupperna krävde – och fick – politiska rättigheter; till exempel kunde tyska kvinnor rösta redan 1918. Rättigheterna erbjöd nya möjligheter och gav upphov till optimism inom politik och kultur.

5. EKONOMI

Löpande bandet satte fart på köpfesten

USA:s industri stärktes under första världskriget, vilket gjorde landet till en ekonomisk stormakt. Både produktion och konsumtion fortsatte att stiga. Från 1921 till 1929 ökade mängden pengar med 42 procent.

Det kraftiga uppsvinget berodde på bland annat införandet av löpandebandtekniken 1913. Tekniken gjorde det möjligt för fabriker att producera varor mycket snabbare än tidigare; till exempel kunde arbetare på Fordfabrikerna nu producera en bil på 93 minuter – vilket tidigare tagit minst en halv dag.

Antal producerade Fordbilar per år:

Grafik över antal producerade Fordbilar per år från 1908 till 1925

Produktionen av Fordbilar ökade markant så snart fabrikerna började använda det löpande bandet.

© VÄRLDENS HISTORIA

Den ökade produktiviteten fick lönerna att stiga. En Ford-arbetare som tidigare tjänat 1,5 dollar om dagen, fick nu 5 dollar. Arbetare fick därmed råd att köpa bilar och andra varor, vilket satte ytterligare fart på ekonomin.