Världens största arkeologiska museum håller på att ta form vid foten av pyramiderna i Giza i Egypten. Omkring 100 000 föremål från det gamla Egypten ska ta med besökarna till landets storslagna förflutna.
Det 81 000 kvadratmeter stora Grand Egyptian Museum slår upp dörrarna i slutet av 2022, men om du inte kan vänta så länge får du här en skymt av några av de unika skatterna och deras snirklande vägar till det nya museet.
1. Solskepp
Solskeppet ställdes inledningsvis ut på ett särskilt museum 1982, men i Grand Egyptian Museum kommer det att få betydligt mer plats.
Ömtåligt solskepp fick specialbehandling
Faraonerna begravdes tillsammans med solskepp, så att deras själ skulle kunna segla till dödsriket tillsammans med solguden Re. Ingen vet emellertid med säkerhet vad syftet med farao Cheops (Khufu) solskepp var, för det visar tecken på att ha seglat i vatten, så en del forskare tror att faraon använde skeppet medan han levde.
En sak som är säker är dock att skeppet fick arkeologerna att tappa hakan, när det hittades 1954. Det var isärplockat i 1 272 delar. När arkeologerna efter flera års arbete lyckats pussla ihop delarna, stod de med ett 43,4 meter långt och 5,9 meter brett skepp i cederträ – det största träföremål från det gamla Egypten som hittats.
Cederträ är oerhört känsligt för temperaturvariationer och hög luftfuktighet, som kan få träet att svälla och ruttna.
Därför uppförde man år 2009 ett laboratorium intill utgrävningsplatsen för att restaurera solskeppet i en säker miljö. Där har varenda del omsorgsfullt rengjorts och restaurerats, innan de på nytt satts ihop till det imponerande skepp som snart kan upplevas på Grand Egyptian Museum.
Se solskeppets majestätiska resa till museet
2. Tutankhamuns grav
Barnkungens grav blir dragplåster
Mask fick skandalös behandling
Tutankhamuns tio kilo tunga guldmask har fascinerat världen sedan den 1925 hittades i faraons grav.
I samband med att masken år 2014 rengjordes på Egyptiska museet i Kario föll skägget plötsligt av från maskens haka. I panik klistrade konservatorerna fast skägget igen med hjälp av en tub superlim inför en häpen publik.
Efteråt fick den egyptiske ministern för fornfynd be om ursäkt för fadäsen inför världens medier. Direktören på Grand Egyptian Museum lovar att några sådana situationer inte kommer att upprepas.
Mystisk kniv förbryllade forskarna
Bland de många tusen föremålen i Tutankhamuns grav fanns en 34 centimeter lång kniv av järn. Kniven vållade huvudbry, eftersom järn var oerhört sällsynt i det gamla Egypten, och ingen visste varifrån metallen kom.
År 2016 kom svaret: Kniven är gjord av material från en meteorit som slagit ner på jorden. Skanningar visar att knivbladet innehåller tio procent nickel och 0,6 procent kobolt – precis som meteoriten Kharga, som år 2000 hittades i Egypten. Därför kan museibesökarna uppleva inte enbart det gamla Egypten utan även en liten bit av yttre rymden.
3. Evig kärlek
Meryre var överstepräst inom Atonkulten, som farao Akhenaton gjorde till statsreligion omkring 1378 f.Kr. Faraons son Tutankhamun återinförde de gamla egyptiska gudarna.
Unik kärlek i kalksten
Med en höjd av blygsamma 85 centimeter bleknar kalkstensstatyn ”Meryre och hans hustru Iniuia” vid sidan av de övriga statyerna på Grand Egyptian Museum.
Trots det är statyn lite av en sensation, för medan de gamla egyptierna var flitiga med att uppföra spektakulära byggnadsverk för att hylla sina härskare, var statyer av privatpersoner väldigt ovanliga. Trots det fick skrivaren, rådgivaren och översteprästen Meryre en staty av sig själv tillsammans med hustrun Iniuia, som kärleksfullt håller armen om sin make.
Paret har återgetts med betydligt fler detaljer än man traditionellt ser under den 18:e dynastin (1550–1307 f.Kr.), som statyn härrör från. Det framgår framför allt av Iniuias frisyr, som är flätad och asymmetrisk, och Meryres plisserade kjortel.
Sedan statyn hittades i nekropolen Sakkara söder om Kairo år 2001 har den därför betraktats som helt unik. Den ställdes omedelbart ut på Egyptiska museet i Kairo, innan den 2020 flyttades till Grand Egyptian Museum.
4. Stridsvagnar
Flera av Tutankhamuns vagnar är belagda med guld.
Se vagnarna från Tutankhamuns garage
De ojämna, sandiga vägarna i det gamla Egypten besvärade inte Tutankhamun. Trots att hans vagn kunde nå en hastighet av omkring 40 kilometer i timmen genom den gropiga egyptiska terrängen kunde åkturen ända vara behaglig. Under den 18:e dynastin nådde egyptierna nämligen en så hög teknisk nivå att deras hästdragna vagnar enligt experter kan jämföras med lyxbilar.
I Tutankhamuns grav hittades sex sådana vagnar – en stridsvagn, två ceremoniella vagnar och tre för jakt.
Komforten ombesörjdes av framför allt hjulen, eftersom deras fjädrande fälgar av trä kompenserade för ojämnheter i underlaget. Dessutom var axeln smord med djurfett, så att hjulen kunde rotera utan någon större friktion.
De sex vagnarna har varit utställda på olika museer i Egypten. På Grand Egyptian Museum samlas vagnarna för första gången sedan de plockades ut från Tutankhamuns grav för snart 100 år sedan.
5. Ramses II:s staty
Den elva meter höga statyn av Ramses II var det första föremålet som ställdes på plats i Grand Egyptian Museum.
Turbulent resa för gigantisk farao
Ramses II härskade i 66 år fram till sin död år 1224 före Kristus. Faraon fick tillnamnet ”den store”, vilket är passande än i dag, när en elva meter hög och 83 ton tung staty av den mäktige regenten tornar upp sig i vestibulen på Grand Egyptian Museum. Statyn är så stor att den 2018 fick ställas på plats i museet med hjälp av två specialkonstruerade fordon, innan taket på vestibulen lagts.
Statyns resa till museet har varit lång. Den höggs ut för 3 200 år sedan i ett stenbrott i Assuan och fraktades på Nilen till det gamla Egyptens huvudstad Memfis, där den sannolikt stod utanför det stora tempel som tillägnats guden Ptah. År 1820 hittades statyn i sex bitar, och först 1954 lyckades man sätta ihop den med hjälp av infogade stålstavar.
I mer än 50 år stod Ramses II framför Kairos centralstation inhöljd i avgaserna från den täta trafiken, som slet på graniten. År 2006 placerades Ramsesstatyn därför vid Egyptiska museet i Giza, tills den med poliseskort flyttades till sin nuvarande plats i Grand Egyptian Museum.
6. Upphöjd obelisk
Obelisker från hela Egypten har transporterats till Grand Egyptian Museum, och många har legat på byggarbetsplatsen medan bygget pågått.
Obelisk ska sväva ovanför marken
Ingången till Egyptens nya museum kommer att bjuda på en enastående syn. Där kan besökare uppleva en obelisk, som lyfts upp så att den hemliga texten på undersidan kan läsas. Obelisken höggs under Ramses II:s tid och hittades sedermera i San el-Hagar i norra Egypten, där den mäktige faraon uppförde tempel och reste flera obelisker.
Den väger 110 ton, är 16 meter hög och måste stöttas av fyra pelare, som skyddar mot vibrationer i underjorden, till exempel från Kairos tunnelbana.
I mer än 3 500 år har obeliskens undersida dolt Ramses II:s så kallade kartusch – en oval ram med hieroglyfer som representerar faraons namn och välde. Men när obelisken med hjälp av fyra pelare och en genomskinlig platta lyfts upp från marken kan publiken passera under den och se den unika kartuschen.
Först måste obelisken dock rengöras och behandlas, innan den enligt projektledaren Atef Moftah ska inta sin plats utanför museets ingång ”som en symbol för Egyptens förflutna, nutid och framtid”.
7. Tre statyer i en
Menkaures statyer är gjorda av en grovkornig, mörk sandsten, som egyptierna förknippade med Osiris – guden för återuppståndelse.
Tredubbla statyer gav farao upprättelse
Farao Menkaure, även känd som Mykerinos, som regerade Egypten under 4:e dynastin (2558–2449 f.Kr.), har fått stå ut med mycket efter sin död: Hans grav, den minsta av pyramiderna i Giza, har plundrats otaliga gånger och utsatts för försök att förstöra den, och hans sarkofag ligger på havets botten, eftersom fartyget som 1838 skulle frakta den till London sjönk längs vägen.
År 1907 fick faraon emellertid en smula upprättelse, när ett tempel tillägnat honom upptäcktes i närheten av hans grav. Där grävde arkeologerna ut bland annat fyra intakta triadstatyer (statyer med tre personer på) av mörk sandsten. Statyerna är 92,5 centimeter höga och föreställer alla Menkaure flankerad av antingen sina båda hustrur eller av gudinnor som representerar Egyptens olika nomos (län).
På Grand Egyptian Museum kommer det att gå att uppleva de mest välbevarade av dessa statyer, bland annat en som föreställer Menkaure omgiven av kärleksgudinnan Hathor och en kvinnlig personifiering av Egyptens södra sjunde nomos, Sesheshet.
8. Tjusiga sarkofager
Än i dag hittar man sarkofager från det gamla Egypten.
Nyfunna sarkofager strålar ikapp
Nyheten spreds över hela världen, när 59 sarkofager dök upp i Sakkara söder om Kairo år 2020. Sarkofagerna var förseglade, och när de egyptiska arkeologerna öppnade dem under en presskonferens inför nyhetsmediernas kameror, fann de mumifierade kvarlevor av präster och skrivare från 26:e dynastin (672–525 f.Kr.).
Både sarkofagerna och mumiernas begravningskläder var i så gott skick att deras färggranna dekorationer med symboler och hieroglyfer fortfarande strålade i blå, gula, röda och gröna nyanser, trots att de har legat under jorden i nästan 2 600 år. Det beslöts snabbt att samtliga sarkofager ska ställas ut på det nya Grand Egyptian Museum.
”Vi känner på oss att detta bara är början”, sa den egyptiske ministern för fornminnen, Khaled El-Enany, på presskonferensen.
Några månader senare fick han rätt, när ytterligare 100 sarkofager upptäcktes i närheten. Arkeologerna gräver vidare i ökensanden i hopp om att hitta ännu fler sarkofager, som kan hjälpa oss att förstå det gamla Egypten.
9. Konservering i toppklass
Konserveringscentret är så stort att det har ett eget kraftverk och en egen brandstation.
Underjordiskt center avtäcker historien
När Grand Egyptian Museum öppnar 2022 blir det inte enbart världens största arkeologiska museum. Något av det första som byggdes i samband med museet var ett konserveringscentrum, där flera hundra forskare och konservatorer kan restaurera, katalogisera och analysera de många tusen föremål som ställs ut på museet.
Det är bland annat dessa forskare som på senare år har kunnat avslöja att Tutankhamuns kniv är gjord av en meteorit, och att hans vagnar inte är byggda av cederträ, utan av alm från Medelhavsområdet.
”Vad vi gör här är att vi återupptäcker skatterna”, förklarade anläggningens chef Al-Tayeb Abbas vid öppningen 2010.
Centret är 7 000 kvadratmeter stort och har fem huvudlaboratorier specialiserade på varsitt material: sten, trä, organiska material som textilier, läder och papyrus, icke-organiska material som lera, glas och metall samt kvarlevor från människor, till exempel mumier.
En av centrets primära uppgifter nu är att ta reda på hur Tutankhamun dog.