Tuggummi från stenåldern innehöll Skandinaviens äldsta DNA
För tiotusen år sedan bosatte de första människorna sig i Skandinavien. Nu har svenska forskare kommit närmare förfäderna genom att isolera deras DNA i tuggade barkbitar.
Tuggummit användes som lim, men kan även ha tuggats för att det hade en behaglig smak av kåda.
För mer än tiotusen år sedan tuggade svenskar på klibbig beck, som var en restprodukt från tjära gjord av björkbark, och använde det som lim i sina verktyg. Tre sådana bitar har forskare vid Stockholms universitet nu undersökt och funnit spår av DNA.
Tuggummi har enorm potential
Bitarna kommer från fyndplatsen Huseby Kiev på västkusten och hittades i början av 1990-talet.
Då kunde de inte DNA-analyseras, men ny datorteknik och rättsmedicinska metoder har gjort det möjligt att hitta genetiskt material från tre individer: två kvinnor och en man. Det finns endast ett DNA-spår per stycke, vilket tyder på att stenåldersmänniskorna inte delade sitt tuggbeck med varandra.
”DNA från stenålderstuggummi har enorm potential för att spåra människors upphov och migration”, säger Per Persson från kulturhistoriska museet i Oslo, som hjälpt till med undersökningarna.
Svenskt DNA har rötter i Västeuropa
I regel spåras stenålders-DNA i ben, men fynden är mycket begränsade i Skandinavien. Resultaten tyder på att stenåldersmänniskan i Sverige genetiskt har mer gemensamt med västeuropeiska jägare och samlare än med östeuropeiska.
Verktyg hittade i Huseby Kiev var dock tillverkade efter rysk förebild. Forskarna tror därför att Sverige under stenåldern kan ha befolkats av människor från både väst och öst.