Hettiterna härskade över Turkiet och stora delar av Syrien och Irak i mer än 400 år mellan cirka 1650 och 1190 före Kristus. Att en av forntidens absoluta stormakter plötsligt kollapsade har länge förbryllat forskarna.
Även den mäktiga huvudstaden Hattusa, som var omgiven av höga murar och lejonstatyer, övergavs och brändes ner.
Nu visar en undersökning av årsringar i trä från enar från centrala Turkiet att en svår torka åren 1198–1196 före Kristus ledde till en så stor kris att riket gick under.
”Skördarna uteblev i stort sett helt tre år i rad.” Brita Lorentzen, antropolog vid University of Georgia.
”Skördarna uteblev i stort sett helt tre år i rad. Invånarna hade sannolikt spannmålslager så att de klarade sig genom det första året med torka, men efter tre år i rad med torka hade de helt enkelt inte nog med mat för att kunna upprätthålla riket”, säger Brita Lorentzen, antropolog vid University of Georgia och en av undersökningens författare.
Torkan utlöste en dominoeffekt, då först hela rikets skatteunderlag försvann, stora delar av militären deserterade på grund av uteblivna löner, och befolkningen massmigrerade bort från riket mot frodigare områden. Bristen på mat har varit särskilt förödande för hettitriket, eftersom det inte hade tillgång till några hamnar, vilket gjorde det svårt att importera livsmedel.
Flera riken kollapsade samtidigt
Historikerna har länge vetat att katastrofala händelser åren 1200–1150 före Kristus ledde till att åtskilliga av forntidens stora imperier plötsligt försvagades eller bröt samman. ”Bronsålderns kollaps", som händelserna brukar kallas, drabbade inte bara hettiternas rike utan även det assyriska imperiet och Egypten.
Hettiternas siste kung, Suppiluliuma II, vann år 1210 f.Kr. historiens första kända sjöslag – tjugo år senare hade hans imperium kollapsat.
Exakt varför kollapsen inträffade har emellertid diskuterats flitigt sedan 1800-talet. En del forskare har pekat på hur utveckling inom metallbearbetning och militär taktik ledde till mer förödande konflikter, och andra anser att det var det mystiska så kallade havsfolket som gick till attack i bland annat Egypten, Levanten och längs Medelhavet och förde död och förödelse med sig.
Klimatförändringar och brist på mat har dock också betraktats som viktiga faktorer och med den banbrytande nya studien har vi för första gången bevis för att klimatförändringarna ägde rum, och när de inträffade.
Träd fungerar som kalender
I kölvattnet på hettitrikets kollaps växte det nya riket Frygien sig starkt, och delar av rikets huvudstad Gordion är välbevarade än i dag. Där hittade forskarna rester av enar, som kan bli upp till 700 år gamla. Analyser visade att träden fälldes omkring år 748 före Kristus – men också att de hade fått växa i över 500 år.
Med hjälp av årsringarna, och förhållandet mellan isotoperna i träet, kunde forskarna använda det som en kalender, som sträckte sig ända tillbaka till bronsålderns kollaps. Resultaten visade på allt mindre mängder nederbörd under 1200-talet före Kristus, vilket kulminerade med tre års torka åren 1198–1196 före Kristus.
”Jag anser att denna studie visar vad vi kan lära av historien. De klimatförändringar som vi sannolikt kommer att uppleva under de kommande hundra åren kommer att vara betydligt kraftigare än det som hettiterna upplevde. Det tvingar oss att tänka: ’Vad klarar vi själva av?'”, säger Jed Sparks, professor i evolutionär biologi och medförfattare till studien.