Topp 10: Verklighetens Indiana Jones

Runtom i världen färdades arkeologins frontlöpare långt utanför civilisationens gränser för att göra epokgörande upptäckter.

Arbetet i Gobiöknen var hårt men belöningen desto större. Andrews många fynd i den mongoliska öknen gjorde honom världsberömd.

© Scanpix/Corbis
© Lucasfilm/Disney

Indiana Jones svingar piskan igen

Den älskade äventyraren har varit på jakt efter skatter sedan 1981, då ”Jakten på den försvunna skatten” gick upp på biograferna världen över.

Fansen kan se fram emot nya våghalsigheter, när Indiana Jones 5 ska visas på vita duken 2023.

Filmen har både 80-årige Harrison Ford och danske Mads Mikkelsen på rollistan. Mikkelsen ska spela en nazitysk vetenskapsman som amerikanerna värvat i kampen mot Sovjet.

Filmhjälten Indiana Jones är inte tagen ur luften. Flera av arkeologihistoriens mest äventyrslystna frontfigurer har gett inspiration till den pisksmällande film­karaktären.

Verklighetens Indiana Jones-gestalter utförde fältarbeten som krävde nerver av stål. De var handlingskraftiga och beredda att göra vad som helst för att få fram sina fynd – även om det förde dem till lagens utkanter eller dödens brant.

Som dödsföraktande våghalsar riskerade de livet när de reste till jordens mest avlägsna hörn och gav sig ut på halsbrytande äventyr. De dinglade från branta bergssidor, kämpade mot vilda rövare, dök ned i djupa brunnar och gav sig in i täta djungler där ingen människa tidigare satt sin fot – allt för att försöka hitta gömda skatter och spår efter försvunna civilisationer.

©

Arkeologernas äventyr förde dem världen runt

Ofta lyckades expeditionerna och arkeo­logerna­ återvända till Europa och USA med unika skatter – guld och ädelstenar, statyer, reliefer och hela byggnader som gav ovärderlig inblick i historiens gåtor.

De modiga arkeologerna blev folkhjältar. De gav ut böcker om sina bedrifter och blev huvudpersoner i historier som gick från mun till mun – och alla gav de på sitt sätt inspiration till filmhjälten Indiana Jones.

1. ROY CHAPMAN ANDREWS

År: 1913-1930
Nationalitet: Amerikansk.
Utbildning: Biolog.
Yrke: Städare, konservator och paleontolog.
Fynd: Dinosaurieägg.

Från städare till legend

22-årige Roy Chapman Andrews drömde om att få arbeta för Museum of Natural History i New York. År 1906 blev drömmen sann när museet äntligen anställde honom – som städare.

Med åren arbetade sig Andrews uppåt i graderna tills han 16 år senare utsågs att leda en prestigefylld expedition till Mongoliet där han skulle gräva efter dinosauriefossil i Gobiöknen.

Arbetet i Gobiöknen var hårt men belöningen desto större. Andrews många fynd i den mongoliska öknen gjorde honom världsberömd.

© Scanpix/Corbis

Andrews gjorde många sensationella fynd under resan men utgrävningsteamet arbetade under svåra förhållanden. Mongoliet härjades av rasande sandstormar och vilda djur. Dessutom låg ryska och kinesiska soldater i krig och kringströvande rövare gjorde vägarna osäkra.

© Scanpix/Corbis

Dinosaurieägg revolutionerade paleontologin

Andrews män utrustades med gevär och själv bar han revolver. Med kulsprutor monterade på bilarna var expeditionen även rustad för krig.

Flera gånger fick Andrews användning för vapnen. Vid ett av tillfällena hade han kört i förväg före sina medhjälpare när tre landsvägsrövare plötsligt dök upp framför honom på sina hästar.

Expeditionen till Gobiöknen genomfördes under extremt svåra och påfrestande förhållanden.

© Scanpix/Corbis

De gick till anfall men Andrews tryckte gasen i botten och körde rakt mot dem medan han sköt vilt med revolvern.

Hästarna som aldrig tidigare sett en bil råkade i sken och rusade iväg med sina ryttare – bort från Andrews som kunde dra en lättnadens suck.

2. EDWARD H. THOMPSON

År: 1885-1934
Nationalitet: Amerikansk.
Utbildning: Ingen.
Yrke: Amerikansk konsul i Yucatan, Mexico.
Fynd:** Chichen Itzá.*

Djup brunn var full med mayaskatter

Edward Herbert Thompson var övertygad om att Mexikos mayaindianer var ättlingar till invånarna i Atlantis – den mystiska civilisation som sjunkit i havet.

Thompsons fascination för legenden drev honom ut på flera upptäcktsresor i Latinamerika och år 1885 befann han sig i Mexikos täta djungler. Här upptäckte han maya-ruinstaden Chichén Itzá. I närheten av stadens offerpyramid fann han en djup brunn som var fylld med stenar och avfall.

Thompson dök 25 meter ned i en mörk och kall brunn – belöningen blev unika maya-skatter.

Thompson hade hört berättelser om mayaindianernas offerbrunnar där unga flickor och guld offrades åt gudarna och bestämde sig för att undersöka brunnen. Han reste tillbaka till USA och skaffade pengar till projektet, som alla andra arkeologer betraktade som meningslöst och vanvettigt.

Efter en kort dykarkurs återvände Thompson till Chichén Itzá, där han under flera månader grävde upp lera och skräp ur brunnen. Sakta började verktyg, vapen och smycken att dyka upp – och till sist skelettet av en ung flicka.

©

30 år i mayas djungler

Fynden gav Thompson blodad tand. Han bestämde sig för att dyka ned i den 25 meter djupa brunnen, trots att hans ena ben var stelt sedan han fastnat i en indiansk djurfälla. Klädd i ­dykarutrustning och tunga blykedjor lät han sig sänkas ned i det bruna vattnet och sjönk mot botten medan vattentrycket hotade att spränga trum­hinnorna.

På botten av den djupa brunnen hittade han flera skelett och talrika offergåvor. Den riskfyllda utgrävningen ledde till att man fann värdefulla maya-skatter och gav Thompson en plats bland de största arkeologerna.

3. HIRAM BINGHAM

År: 1911
Nationalitet: Amerikansk
Utbildning: Fil. dr i historia och samhällsämnen
Yrke: Universitetslektor, arkeolog, pilot och politiker
Fynd: Machu Piccu

Lektor hittade stor inkastad

Hiram Bingham ville bli berömd. Och han insåg att han inte skulle bli det bakom katedern på Yale University där han undervisade. Han måste ut på en expedition och göra något sensationellt fynd. Bingham hade hört rykten om glömda inkastäder i Anderna; om han kunde hitta en sådan skulle han bli berömd.

År 1911 gav sig Bingham in i Perus djungel. Traktens indianer ledde honom djupt in i Urubamba-dalen där han skulle bestiga en bergskam som påstods ha en stor ruinstad på toppen.

Efter flera resor i Sydamerika fann Hiram Bingham inkastaden Machu Picchu.

Vägen bestod av smala, igenvuxna stigar och fallfärdiga broar. Bingham tvingades krypa fram. När han slutligen nådde toppen blev han grymt besviken över de oansenliga och fallfärdiga ruinerna och tillbringade bara ett par timmar i staden.

Året därpå återvände Bingham till ruinstaden, som kallades Machu Picchu, och den här gången gjorde han noggranna undersökningar. Först nu gick det upp för honom vilket arkeologiskt underverk han hade upptäckt – och att fyndet skulle göra honom berömd.

Machu Picchu ligger på en hög bergskam vid Urubamba-dalen i Peru.

©

Äventyrare blev pilot och guvernör

Bingham började genast skriva om staden och han förringade inte de faror han utsatt sig för under expeditionen. Icke desto mindre hade en arkeologisk legend sett dagens ljus och Hiram Bingham blev precis så berömd som han alltid hade drömt om.

4. GIOVANNI B. BELZONI

År: 1817-1819
Nationalitet: Italiensk, men flyttade som ung till England
Utbildning: Studerade under en period till maskiningenjör
Yrke: Stark man på cirkus, ämbetsman vid brittiska konsulatet
Fynd: Chefren-pyramiden

Pengar drev Belzoni

Hans föräldrar ville till varje pris att han skulle bli präst men Giovanni Battista Belzoni ville hellre upptäcka världen. Reslusten tog honom som ung från hemlandet Italien till England där han tack vare sin impone­rande fysik – han var två meter lång – blev starke mannen i en cirkus.

Äventyrslust och pengatörst fick Belzoni att resa till Egypten och göra stora arkeologiska fynd.

© Bridgeman/Scanpix/Topfoto

Vandaliserade för historien

År 1815 reste Belzoni till Egypten för att sälja ett mekaniskt vattenhjul som han hade uppfunnit och resan blev startskottet för Belzonis äventyr.

Han upptäckte att arkeologiska fynd kunde ge stora pengar från förmögna européer och kastade sig därför ut i en lång rad utgrävningar som skulle göra honom rik. Ofta utfördes utgrävningarna skonings­löst och utan känsla för de antika byggnadsverken.

Belzoni vältrade sig i Egyptens antika historia och gjorde massor av arkeo­logiska fynd – bl.a. Seti I:s hundra meter långa grav i Konungarnas dal och Chefren-pyramiden vid Giza.

Belzonis äventyrslusta var emellertid inte släckt. Han gav sig iväg för att hitta staden Timbuktu i västra Afrika. Under resan dog han av dysenteri i Benin.

5. JOHN LIOYD STEPHENS

År: 1839
Nationalitet: Amerikansk
Utbildning: Jurist
Yrke: Advokat och diplomat
Fynd: Copán

Advokat fann glömd stad i djungeln

John Lloyd Stephens var advokat, men under ytan gömde sig en arkeolog som vaknade till liv på allvar när Stephens en dag råkade hitta en gammal bok som beskrev några stora ruiner i Honduras. Genom att dra i rätt politiska trådar skaffade sig Stephens ett diplomatjobb och lyckades på så sätt finansiera en djungelexpedition.

Tillsammans med tecknaren Frederick Catherwood gav han sig iväg till Hondu­ras. Det lilla resesällskapet vandrade länge genom svårframkomlig djungel innan de stötte på det första tecknet på civilisation: en hög stenstod med teckningar och skrifttecken.

© scanpix/akg-images/meridian magazine

En metropol dold i djungeln

Längre in i djungeln fann de vackra skulpturer och en stor pyramidformad byggnad. Överallt skuttade apor omkring i de gamla ruinerna. Stephens och Catherwood reste vidare i Honduras och Guatamala där de fann flera spår efter maya-civilisationen.

Hemma i USA gav Stephens ut sin rese­skildring illustrerad med Catherwoods teckningar. Boken gjorde Stephens be­römd i hela världen och den blev viktig för den framtida forskningen i mayaområdet.

6. AUSTEN HENRY LAYARD

År: 1845
Nationalitet: Brittisk
Utbildning: Jurist
Yrke: Diplomat, arkeolog, politiker och konstsamlare
Fynd: Nimrud

Layard deltog i stamkrig

Det var ingen självklarhet att ­Austen Henry Layard skulle bli arkeolog och äventyrare. Hans familj tillhörde den brittiska eliten och som ung kämpade sig Layard igenom tuffa juridikstudier. Men innerst inne drömde han om att resa jorden runt. Därför ägnade han sin fritid åt att studera tropiska sjukdomar och att lära sig använda karta och kompass.

Så snart tillfälle gavs lämnade Layard London för att resa runt i Mellanöstern där han bl.a. deltog i stamkrig och med fara för sitt liv flirtade med hustrun till en av områdets furstar.

Assyrierna menade att tjurar med manshuvuden skyddade mot ondska.

© Bridgeman

För sina vänner berättade han vitt och brett om en stor kulle han sett under sina resor. Den låg helt rätt i förhållande till bibliska beskrivningar av den forntida staden Nimrud.

År 1845 började Layard att gräva ut kullen. Arbetet tog flera år och under tiden råkade Layard flera gånger i konflikt med både traktens makthavare som såg honom som ett hot, och med beduinstammar som plundrade hans läger.

En gång tvingades han kidnappa en stamhövding för att få tillbaka utrustning som beduinerna hade stulit.

Efter sina många arkeologiska fynd fick Layard en lysande karriär som politiker.

© The Granger Collection

Storstad bekräftade Bibeln

Den stora kullen gömde fantastiska fynd och redan under de första dagarna hittade Layard två palats – vackert utsmyckade med statyer och reliefer som skickades till London där de i dag kan beskådas på British Museum.

Layard var en skicklig skribent och skrev levande om alla sina farliga upplevelser. Hans böcker gav honom redan under hans livstid en plats bland de mest fascine­rande och orädda arkeologerna.

7. PERCY FAWCETT

År: 1925
Nationalitet: Brittisk
Utbildning: Ingenjör
Yrke: Överste och upptäckts­resande
Fynd: Mato Grosso

Fawcetts död är fortfarande ett mysterium

Percy Fawcetts äventyrslystnad kostade honom till slut livet. Sju gånger reste han till Sydamerika där han kartlade ödsliga områden i Brasilien och Bolivia.

Härifrån trängde han djupt in i Amazonas djungel. Från sina resor kunde han berätta om arkeologiska fynd och märkliga djur, bl.a. hundar med två nosar.

År 1925 begav sig Fawcett ut på en expedition på jakt efter en försvunnen stad i Brasiliens djungel. I sina anteckningar kallar han staden ”Z”. Den 29 maj telegraferade Fawcett till sin hustru att han gav sig in i okänt territorium tillsammans med sonen Jack och vännen Raleigh.

Det lilla sällskapet syntes sista gången när de korsade Amazonfloden. Efter det hörde man aldrig ifrån dem.

Äventyrslusten tog livet av Fawcett – han försvann i den brasilianska djungeln 1925.

© Polfoto/Topfoto

Inspirerade Sherlock Holmes skapare

Fawcetts mystiska försvinnande satte igång spekulationerna och upp emot hundra män miste livet i en rad expeditioner som skulle utforska hans öde.

Man hade teorier om att vilda djur ätit upp honom eller att indianerna mördat honom. Vissa befarade att han drabbats av minnesförlust och nu levde i djungeln som hövding över en kannibalstam.

Fawcetts namnbricka och kompass hittades hos några indianer men hans öde är än i dag ett mysterium.

8. HEINRICH SCHLIEMANN

År: 1863-1890
Nationalitet: Född tysk, men senare amerikansk medborgare
Utbildning: Handel
Yrke: Affärsman och arkeolog
Fynd: Troja är känt från ”Iliaden”.

Gammal vall ledde till Troja

Affärsmannen Heinrich Schliemann hade sedan barnsben varit förhäxad av det grekiska hjälteeposet Iliaden som beskriver hur staden Troja angreps av grekerna. Schliemann lusläste Iliaden i jakt på ledtrådar till Trojas placering och kom fram till att staden borde ligga i västra Turkiet.

När Schliemann var 46 år gammal kände han sig tillräckligt ekonomiskt oberoende för att leta efter Troja på heltid. Han lämnade sina affärer och reste till Turkiet. Eftersom hans fru inte ville följa med tog han ut skilsmässa.

© BPK

Iliaden viste vej

På den plats som Schliemann identifierat som Troja fanns det mycket riktigt forntidsruiner. De låg på varandra i flera lager och Schliemann var övertygad om att Troja utgjorde det understa lagret.

I sin iver att nå dit förstörde han i stort sett allt som fanns ovanpå. Han grävde rakt igenom de övre lagren som han forslade bort. År 1873 gjorde Schliemann ett spektaku­lärt fynd.

Vid en mur fann han en guldskatt som enligt Schliemann hade grävts ned av Trojas kungafamilj. Han smugglade ut sina fynd ur Turkiet men avslöjades när han publicerade ett foto på sin nya hustru klädd i guldsmyckena.

Genom att leta efter spår i Iliaden hittade Schliemann Trojas ruiner i västra Turkiet.

© Scanpix/akg-images

De turkiska myndigheterna var rasande och ville ha tillbaka smyckena och därför flyttade Schliemann till Grekland. Där grävde han ut staden Mykene och hittade 1876 en guldmask som han trodde hade tillhört mytens kung Agamemnon.

Nyare forskning har visat att masken är betydligt äldre än vad Schliemann trodde. Även det lager av Troja som han grävde efter är betydligt äldre; ironiskt nog förstörde han de ruiner han drömde om att finna.

Guldmasken hittades i en kunglig grav i staden Mykene. Schliemann trodde att den hade tillhört Agamemnon.

© Wikimedia/National Archaeological Museum of Athens

9. ROBERT J. KOLDEWEY

År: 1899-1914
Nationalitet: Tysk
Utbildning: Läste konsthistoria och arkitektur utan att ta examen
Yrke: Lektor och arkeolog
Fynd: Babylon

Tysk väckte Babylon till liv

Robert Johann Koldewey kände att han hade upplevt tillräckligt. Fram tills han var 40 år hade han deltagit i massor av utgrävningar i Europa och Mellanöstern och nu tänkte han slå sig till ro som lärare vid en tysk skola.

Men efter tre år bakom katedern stod det klart för Koldewey: Han måste ut och upp­leva den stora världen igen. Han lyckades övertala en museidirektör i Berlin att få bli ledare för en omfattande utgräv­ning av den forntida staden Babylon – den kom att pågå i hela fjorton år.

Koldewey (t.v.) och hans män kämpade mot både rövare och vilda djur medan de grävde ut Babylon.

© Ullstein Bild

Babylon var inte lätt att gräva ut. Staden låg dold under nästan 24 meter jord och i omgivningarna fanns rövare. Dessutom pågick interna strider mellan flera stammar i området.

En natt, när Koldewey och hans följe var på väg till Babylon efter ett besök vid en annan utgrävning, blev de angripna och beskjutna av traktens bönder som trodde att de var ett rövarband.

För att stoppa skjutandet fortsatte Koldewey kallblodigt att rida framåt för att identifiera sig.

Babels torn ansågs vara en myt ända tills Koldewey grävde ut det.

© Mary Evans

Babylon var civiliserat

När byborna insåg att de sköt mot fel personer fick de bråttom att be om ursäkt men Koldewey var ursinnig. ”Vilken fräckhet att skjuta vilt här som om öknen tillhörde endast er”, gormade han. ”Man skulle ju kunna få någonting i ögat!”

14 år av sitt liv ägnade Robert Koldewey åt den forntida staden Babylon – resultatet blev ett antal enastående fynd.

© BPK

Men trots alla motgångar var Koldewey nöjd med sina utgrävningar i Babylon. Det viktigaste fyndet var det legendariska Babels torn som tidigare betraktats som en biblisk myt. Även Babylons höga murar och Ishtar-porten – som i dag finns rekonstruerad i Pergamonmuseet i Berlin – är några av de främsta fynden.

Dessutom upptäckte Koldewey några ruiner som han trodde var resterna av Babylons hängande trädgårdar. Enligt dagens arkeologer ligger ruinerna emellertid för långt från floden Eufrat som skulle förse trädgårdarna med vatten.

VIDEO – Se Babylons Istharport:

Rekonstruktionen finns på Pergamonmuseet i Berlin.

10. HENRY C. RAWLINSON

År: 1836-1851
Nationalitet: Brittisk
Utbildning: Soldat
Yrke: Överste, diplomat och parlamentsledamot
Fynd: Kilskriften

Rawlinson var beredd att offra livet

Ett slumpartat möte med en engelsk guvernör blev start­skottet till Henry Creswicke Rawlinsons livslånga intresse för Persien. Som 17-årig kadett på ett fartyg mötte han guvernören av Bombay som hade stora kunskaper om persiska förhållanden. Under den månadslånga skeppsresan diskuterade de två männen flitigt persisk litteratur, historia och språk.

100 meter över marken stod Rawlinson och kopierade inskriptionerna.

© Mary Evans

Nio år senare stod Rawlinson på en ranglig stege på en brant bergssida i Perisen, hundra meter över marken. Med hjälp av klättringshakar och rep hade Rawlinson kämpat sig uppför klippväggen och stod nu inför en praktfull syn: Imponerande figurer föreställande perserkungen Dareios I (522-486 f.Kr.) som krossade sina motståndare med vapenmakt.

Kring kungens minnesmärken fanns 14 rader med inskriptioner som ingen av Rawlinsons kolleger tidigare vågat klättra upp till.

Rawlinson kom till Persien som soldat och reste därifrån som arkeologisk legend.

© Scanpix/Corbis

Dareios I gav nyckeln till kilskriften

På den branta klippan ritade han av inskriptionerna som senare skulle visa sig vara på tre olika språk: fornpersiska, elamitiska och babyloniska. Genom att jämföra de tre språken lyckades Rawlinson efter nio års hårt arbete tyda kung Dareios inskription.

Hans forskning blev skrifttydningens största triumf och väckte uppseende bland forskare i hela världen. Tack vare Rawlinsons resultat kunde de nu tyda många andra forntida inskriptioner och få ny kunskap om människans historia.