Österrikisk–ungerska emblem viktigt spår
I lådan hittade arkeologerna även arton emblem från den österrikisk–ungerska armén, som utgör ett viktigt spår. Enligt Wojenka har de suttit på nu bortruttnade skärmmössor, som eventuellt användes för att fodra lådan.
Den aktuella typen av skärmmössa användes senast under första världskriget, då området kring Wieliczka löd under Österrike–Ungern.
Vid krigsutbrottet invaderades regionen av ryska armén, som plundrade många judiska samfund.
”När ryssarna närmade sig Wieliczka år 1914 försökte invånarna gömma undan sina värdesaker. Därför kan det inte uteslutas att synagogans ledare beslöt att gräva ner föremålen vid denna tidpunkt”, menar Wojenka.
Gömdes eventuellt undan för nazisterna
Det förklarar dock inte varför judarna inte grävde upp skatten efter kriget. En folkräkning från 1920-talet visar att det vid den tidpunkten bodde cirka 1 135 judar i staden.
Det kan också vara så att skatten grävdes ner under andra världskriget, då nazisterna samlade judar från hela området i Wieliczka. År 1942 fördes de allihop, cirka åttatusen personer, till koncentrationsläger.
De få överlevande återvände aldrig.
Eventuellt grävde judarna ner skatten innan de deporterades. Då måste de ha haft tillgång till ett gammalt lager av skärmmössor från första världskriget, med vilka de fodrade lådan.
”Det är dock ren spekulation”, säger Michal Wojenka.
Han hoppas att nya bevis ska dyka upp när föremålen rengjorts. Då kan eventuella namn och årtal framträda.