Michal Wojenka
Judisk skatt Polen

Skatt hittad nedgrävd under synagoga

Frågorna radar upp sig sedan en grupp arkeologer av en slump hittat en kista fylld med dyrbara kultföremål under golvet i en synagoga.

Ett oväntat mysterium har dykt upp i den sydpolska staden Wieliczka.

En grupp arkeologer var i färd med att gräva ett testhål för att undersöka fundamentet till stadens övergivna synagoga när de stötte på en trälåda fylld med 350 religiösa föremål av silver och andra metaller.

Enligt arkeologen Michal Wojenka vid Uniwersytet Jagielloński i Kraków innehöll lådan bland annat en silverbägare, bronsvaser med hebreisk skrift och försilvrade ljusstakar.

”Men vi har ännu inte hittat något som visar när kistan grävdes ner”, säger Wojenka till VÄRLDENS HISTORIA.

Polen skatt synagoga

I den nedgrävda trälådan hade cirka 350 metallföremål omsorgsfullt packats ner. Bland fynden kan nämnas två rimonim, dekorativa ornament som sitter på Torarullarnas översta handtag. I lådan låg även flera försilvrade ljusstakar och två traditionella nioarmade ljusstakar, som används under judarnas ljusfest chanukka.

© Michal Wojenka

Österrikisk–ungerska emblem viktigt spår

I lådan hittade arkeologerna även arton emblem från den österrikisk–ungerska armén, som utgör ett viktigt spår. Enligt Wojenka har de suttit på nu bortruttnade skärmmössor, som eventuellt användes för att fodra lådan.

Den aktuella typen av skärmmössa användes senast under första världskriget, då området kring Wieliczka löd under Österrike–Ungern.

Vid krigsutbrottet invaderades regionen av ryska armén, som plundrade många judiska samfund.

”När ryssarna närmade sig Wieliczka år 1914 försökte invånarna gömma undan sina värdesaker. Därför kan det inte uteslutas att synagogans ledare beslöt att gräva ner föremålen vid denna tidpunkt”, menar Wojenka.

Judisk skatt synagoga emblem

I botten av kistan låg arton emblem som har prytt skärmmössor från Österrike–Ungerns armé. Emblemen bär den österrikisk–ungerske kejsaren Frans Josefs initialer. Han regerade från år 1848 till sin död år 1916.

© Michal Wojenka

Gömdes eventuellt undan för nazisterna

Det förklarar dock inte varför judarna inte grävde upp skatten efter kriget. En folkräkning från 1920-talet visar att det vid den tidpunkten bodde cirka 1 135 judar i staden.

Det kan också vara så att skatten grävdes ner under andra världskriget, då nazisterna samlade judar från hela området i Wieliczka. År 1942 fördes de allihop, cirka åttatusen personer, till koncentrationsläger.

De få överlevande återvände aldrig.

Sigill Tora Judisk skatt

Ett av de viktigaste fynden är ett Torasigill av silver. Sigillet fästs traditionellt på det tygstycke i vilket Toran viras in när den inte används. På sigillet syns två lejon som håller en krona över tio Guds bud. En så kallad yad, en rituell pekare som används vid läsning av Tora, sitter också på sigillet. Eventuellt står det ett årtal på sigillet som möjligen kan framträda när det rengörs.

© Michal Wojenka

Eventuellt grävde judarna ner skatten innan de deporterades. Då måste de ha haft tillgång till ett gammalt lager av skärmmössor från första världskriget, med vilka de fodrade lådan.

”Det är dock ren spekulation”, säger Michal Wojenka.

Han hoppas att nya bevis ska dyka upp när föremålen rengjorts. Då kan eventuella namn och årtal framträda.