När arkeologer nyligen undersökte gravhögen Herlaugshaugen på ön Leka i Norge fick de sig en rejäl överraskning.
En flera centimeter lång och fingertjock järnspik dök upp ur den leriga jorden.
Spiken kunde bara komma från ett stort fartyg, kom de överens om. Men det var något som inte stämde.
Gravhögen hade uppenbarligen byggts långt före vikingatiden – den tid då skandinaverna enligt historieböckerna började segla med – och begravas i – stora skepp.
Analyser av spiken bekräftade arkeologernas misstankar – föremålet var från omkring år 700, den period som omedelbart föregick vikingatiden, känd som germansk järnålder eller vendeltid.
Begreppet vendeltid syftar på Vendel och Valsgärde på den svenska östkusten. Från 550 till 793 styrdes området av ett antal adelsmän.
Stormän förde hem ofattbara rikedomar genom handel och plundringståg runt om i Europa.
Denna rikedom återspeglas i ett antal båtgravar, där den avlidne begravs med en båt och omges av sina vapen och djur.
Några spår av riktiga skepp, som är något större och ofta beskrivs som minst 12 meter långa, har dock inte hittats från den tiden – förrän nu.
Upptäckten av spikar från ett skepp ledde arkeologerna till innehållet i graven.
Skandinaverna byggde stora skepp före vikingatiden
"Detta visar oss att dessa människor hade maritima färdigheter. De kunde bygga skepp mycket tidigare än vi trodde", säger Geir Grønnesby, arkeolog och chef för de arkeologiska undersökningarna.
Arkeologerna undrar nu om lokala stormän, precis som i Sverige, blev rika på handel, vilket möjliggjordes av stora fartyg redan före vikingatiden.
"Vi vet att det handlades med slipstenar från Trøndelag från mitten av 700-talet och framåt. Och transporten av varor längs vattenvägen (längs Leka, red) är central för att förstå vikingatiden och utvecklingen av skeppet före vikingatiden", säger arkeologen Lars Forseth enligt den vetenskapliga nyhetssajten Gemini.no.