Sex med en utdöd människoart gjorde oss bättre på att utstå kyla, men gav oss en mängd psykiska störningar.
Det är slutsatsen från en grupp spanska forskare från Pompeu Fabra University i Barcelona.
I en storskalig analys har forskarna analyserat DNA från 26 levande populationer från hela världen och jämfört resultaten med DNA från denisovanerna, som utrotades för cirka 40 000 år sedan.
Resultaten avslöjar, att moderna människor bär på en variant av genen SLC30A9, som vi tros ha ärvt från denisovanerna.
Genvarianten finns inte i Afrika, varifrån Homo sapiens migrerade för cirka 60 000 år sedan, eller hos neandertalarna, som våra förfäder parade sig med i Europa.
Forskarnas teori är därför att vi fick det genetiska avtrycket genom att para oss med Denisova-människor, som också bär på genvarianten.
Försök på mänskliga njurceller har visat att genen påverkar mängden zink i cellerna – vilket bl.a. ökar motståndskraften mot kyla.
"Uppenbarligen var förändringen gynnsam och visade sig vara en selektiv fördel för människan", säger Jorge Garcia-Calleja, en av forskarna bakom analysen.
Genen gjorde oss köldhärdiga
Denisovanernas genetiska arv kan ha hjälpt våra förfäder att klara sig bättre i de kalla regionerna i Europa, men samma genvariant "är också känd för att vara förknippad med större känslighet för flera neuropsykiatriska störningar", skriver forskarna.
Därför är det troligt att priset för våra förfäders förhistoriska sex med denisovaner kom i form av ett mer bräckligt psyke.
De spanska forskarna nämner själva depression, schizofreni och anorexi som sjukdomar som vi kan ha ärvt från våra nu utdöda släktingar.