Ny forskning visar ännu en gång att neandertalarna var varken primitiva eller osofistikerade.
I en grotta söder om Lissabon har arkeologer hittat bevis för att urtidsmänniskorna för 90 000 år sedan åt en rik och varierad kost, som innehöll bland annat krabbkött.
Krabbor betraktas än i dag som en delikatess, eftersom de kräver både kunskap och hårt arbete att tillaga. Nu kan forskarna konstatera att neandertalarna var kapabla till det 45 000 år innan de första Homo sapiens ens kom till Europa.
Stenredskap användes för att öppna krabborna
I grottan Gruta de Figueira Brava, som ligger nära Portugals kust mot Atlanten, har utgrävningar avslöjat åtskilliga ben och skal, som ger en god inblick i neandertalarnas kost. Där har även hittats mängder av brända skal från krabbtaskor, en känd krabbart, som än i dag äts i Portugal.
Krabbtaskan (Cancer pagurus) är fortfarande den krabba som det äts mest av i Europa.
”De fångade krabbor som strandsatts i pölar på den klippiga kusten. Skaldjuren fördes till grottan, där de rostades över glödande kol och sedan åts”, säger arkeologerna i den nya studien, som är ett samarbete mellan spanska, portugisiska och franska forskare.
Genom att analysera hur skaldjuren brutits sönder kunde forskarna konstatera att de måste ha öppnats av mänskliga händer och inte av rovdjur eller gnagare. Skadorna tyder på att de antingen bankats mot en sten eller öppnats med något av de stenredskap som arkeologerna hittat i den portugisiska grottan.
Forskarna kunde dessutom konstatera att krabborna i genomsnitt hade en 16 centimeter bred kropp. Det har har resulterat i omkring 200 gram kött per krabba.
Krabborna rostades vid perfekt temperatur
Det mest överraskande i studien är dock att arkeologerna kunde konstatera att krabborna hettades upp på glödande kol till mellan 300–500 grader, innan skalen knäcktes.
Det är betydligt kallare än om de grillats över en öppen eld, men det är perfekt temperatur för att tillaga krabbkött snabbt och samtidigt se till att det förblir mjukt och saftigt. Det tyder på att neandertalarna medvetet har valt att tillaga krabborna på det sättet.
”Våra resultat är ännu en spik i kistan för den föråldrade tanken att neandertalarna var primitiva grottmänniskor”, konstaterar forskarna.
Studien visar att neandertalarna, precis som andra utidsmänniskor, var flexibla och opportunistiska.
De hade varierade matvanor och förändrade dem beroende på vad de kunde få tag i. I detta område i Portugal fanns det ett överflöd av krabbor, och därför åt de mycket krabba och lärde sig att tillaga skaldjuret på godast möjliga sätt.