Mystiskt svärd ger forskarna huvudbry – kan du knäcka koden?

En krigshyllning, en dikt eller ren rappakalja? Efter 200 år sliter experterna fortfarande sitt hår över en gåtfull inskription på ett medeltida svärd hittat 1825. Nu ber British Library om hjälp.

Enligt British Librarys experter kunde svärdets cirka en meter långa och 1,2 kilo tunga stålblad lätt klyva ett människohuvud, om det svingades av en erfaren riddare.

Svärd hittat i en flod

I snart 200 år har ett märkligt svärd satt myror i huvudet på forskarna.

Det välbevarade medeltida vapnet hittades 1825 nära staden Lincoln i östra England. Enligt experter är svärdet från cirka år 1300 och har en gång tillhört en rik engelsk adelsman.

Men den mest spännande detaljen med svärdet är en gåtfull inskription med 18 bokstäver på bladet, som historiker, lingvister och kodexperter har försökt knäcka i århundraden, utan framgång.

Tillverkat i Tyskland – använt i England

Svärdet förvaras på British Library och nu ber det berömda museet om hjälp från allmänheten med att knäcka koden.

Enligt British Library påminner de två fårorna i bladet och handtagets utformning om svärd från vikingatiden. Museets experter är dock eniga om att det tveeggade vapnet troligtvis har tillverkats i Tyskland, som tillverkade de flesta av Europas svärd på 1200-talet. Därifrån har vapnet troligen sålts vidare till en välbeställd engelsk adelsman.

Krigsråd, dikt eller nonsens?

De 18 bokstäverna på svärdets blad bildar den kryptiska texten ”+NDXOXCHWDRGHDXORVI+”. Textens språk är fortfarande okänt, vilket gör det ännu besvärligare att tolka budskapet.

Hittills har experter bland annat föreslagit att texten skulle kunna vara ett stridsrop på medeltida walesiska, de första bokstäverna från en dikt eller bara gallimatias skriven av en svärdsmed som var analfabetiker.

Gåtan är fortfarande olöst

Enligt några av de första förslagen som British Library redan har mottagit från allmänheten kan de två första tecknen på svärdet – ”ND” – vara en förkortning av den latinska frasen ”nostrum dominus” – ”Vår herre”. På samma sätt kan de efterföljande “XOX” kan vara en hänvisning till den kristna treenigheten.

Gåtan är fortfarande olöst och British Library tar fortfarande emot nya förslag.