Miljökatastrof drabbade kung Salomos gruvor

Koppargruvor gjorde Bibelns kung Salomo stenrik. Historiker har länge undrat varför hans arvtagare inte kunde dra in lika stora intäkter. Nu har israeliska forskare en teori.

Koppargruvor gjorde Bibelns kung Salomo stenrik. Historiker har länge undrat varför hans arvtagare inte kunde dra in lika stora intäkter. Nu har israeliska forskare en teori.

Shutterstock

För 3 000 år sedan hämtades koppar i stora mängder upp ur Timnadalen i Israel. Historiker och arkeologer tror att schakten i dalen är resterna av kung Salomos mytomspunna gruvor.

Koppar gjorde enligt Bibeln Salomo stenrik, men få av hans efterträdare fick intäkter i den storleksordningen från Timna, som ligger
tre mil norr om Eilat. Omkring år 850 före Kristus övergavs gruvorna i dalen plötsligt.

Genom att omsorgsfullt undersöka rester av kol har en grupp experter nu konstaterat att bristen på kvalitetsved stängde gruvorna. Endast trä av bästa slag fick användas till att smälta koppar, men veden tog slut:

”Med tiden använde de (israeliterna, red.) mindre och mindre av det trä som de visste var bäst. Och de började samla ved längre och längre bort”, konstaterar arkeobotanisten Mark Cavanagh vid Tel Aviv University.

De så kallade Salomos pelare är Timnadalens mest berömda stenformationer. Områdets porösa sandsten gjorde det lätt att utvinna kopparförekomsterna

© Shutterstock

Romarna blåste liv i gruvorna igen

Kung Salomos gruvor förbrukade all vegetation i södra Israel, eftersom gruvarbetarna till slut var tvungna att avverka även små träd och buskar. Med den veden gick det dock inte att nå så höga temperaturer att kopparen fick den höga kvalitet den haft tidigare.

Forskarna tror att gruvorna därför inte längre var lönsamma och övergavs.

Gruvdriften återupptogs först tusen år senare, när nabatéerna och romarna började importera ved av hög kvalitet långväga ifrån.