Keltiskt guld kan finnas vid regnbågens slut

Inga experter hade förväntat sig att den 2 000 år gamla guldskatten skulle dyka upp så långt norrut.

Inga experter hade förväntat sig att den 2 000 år gamla guldskatten skulle dyka upp så långt norrut.

Wolfgang Herkt

På en åker i den tyska delstaten Brandenburg har 41 gamla guldmynt dykt upp. Mynten är cirka 2 000 år gamla och en sensation.

”Det är ovanligt att hitta guld i Brandenburg. Och ingen hade förväntat sig att det skulle vara keltiskt”, säger myntexperten Marjanko Pilekić.

Mynten, som kan dateras till mellan år 125 och 30 före Kristus, har varken märken eller tecken ingraverade. De är formade som små skålar, vilket är typiskt för keltiska betalningsmedel. I södra Tyskland har man under årens lopp gjort betydande fynd av keltiska mynt, för det var där kulturens vagga stod. Fyndet långt norrut förbryllar experterna, för det bodde inga kelter i Brandenburg.

Fyndet är extremt ovanligt och bevisar att det under järnåldern fanns goda handelsförbindelser mellan norra och södra Tyskland.

Kelternas kultur spred sig över stora delar av Europa – här markerat med gult – men ända till dagens Brandenburg (markerat med rött) nådde den inte.

© VÄRLDENS HISTORIA

Guld blänker vid regnbågens slut

De skålformade mynten kallas på tyska för ”regenbogenschüsselchen” – regnbågeskålar. Namnet har mynten fått för att de förr i tiden ofta dök upp ur marken, när bönderna plöjde sina åkrar efter att det regnat.

I folkmun hette det att de skålformade mynten låg där regnbågen slutar. Berättelserna kan ha inspirerat till den kända myten att det finns en skatt vid regnbågens slut.