Intorkat bajs är arkeologins guld
Under 99 procent av mänsklighetens historia har vi uträttat våra behov i det fria. En liten del av alla miljarder exkrementer har bevarats, och i dag är de forskarnas viktigaste källa till kunskap kring våra förfäders matvanor, sjukdomar och livsvillkor.
År 2009 fann forskare människohår i lortar från hyenor.
Äckliga, illaluktande och fulla med bakterier. Exkrementer är av naturliga skäl inte särskilt populära.
Däremot är forskarna omåttligt förtjusta i urgammal, förstenad avföring, s.k. koproliter. Exkrementer innehåller nämligen massor med information om sina ”ägare” och om den mat de åt.
I normala fall förmultnar avföring snabbt men i torra miljöer som grottor, öknar och permafrost kan den bevaras i årtusenden. Därför har forskarna med hjälp av mikroskop kunnat identifiera växt- och benrester i förhistorisk avföring.
År 2000 upptäckte forskarna en revolutionerande metod för att få fram ännu mer fakta ur exkrementer.
Då lyckades man nämligen ta fram DNA ur 2 400 år gammal avföring från en grotta i Texas. DNA-analysen avslöjade bland annat stora mängder växtrester som man inte kunnat se med mikroskop.
Koproliter förändrar historien
Sedan genombrottet år 2000 har forskarna gjort flera överraskande upptäckter genom att DNA-testa koproliter.
År 2008 offentliggjorde några arkeologer nyheten att exkrementer från Paisleygrottan i staten Oregon var drygt tusen år äldre än den äldsta boplatsen som hittats i Amerika.
Boplatsen ligger utanför Clovis i New Mexico och är cirka 13 000 år gammal; koproliterna i Paisley är 14 300 år.
”En annan sak vi fann var att pre-clovisfolket var asiater”, säger Eske Willerslev vid Center for Fossil Genetik vid Köpenhamns Universitet.
Willerslev och hans kolleger, bl.a. från Uppsala universitet, upptäckte även att Amerikas första invånare inte var storviltjägare som man trott: ”De åt allt möjligt annat, många av dem åt bara växter.”
När Willerslev och hans forskarteam undersökte koproliterna från Paisley var proven baserade på så kallat mitokondrie-DNA som kan visa om koprolitens upphovsman till exempel var asiat.
Men nu hoppas forskarna att man i framtiden ska kunna hitta kärn-DNA och därmed bl.a. ta reda på vilka nutida människor som är ättlingar till Paisley-borna.
Forskarna måste bära heltäckande dräkt, handskar och mask för att inte förorena koproliterna med sitt eget DNA.
Med mikroskop och DNA-analyser kan forskarna i dag utvinna mängder av information ur uråldrig avföring. VÄRLDENS HISTORIA har listat fem koproliter som har ändrat historien:
1. Forntidshyena åt människor
År 2009 presenterades ett sensationellt, nytt fynd i Sydafrika.
Forskarna hade lyckats identifiera ett cirka 200 000 år gammalt människohår i fossiliserad avföring från en brun hyena. Det äldsta människohår forskarna tidigare känt till var ”bara” 9 000 år gammalt.
Lorten hittades i Gladysvalegrottan i Sydafrika och visar att våra förfäder levde i hård konkurrens med vilda djur som antingen angrep dem eller åt upp deras mat.
Avföring från hyenor innehåller mycket kalk, en av anledningarna till att lorten bevarats ända till vår tid.
2. Springmask tusentals år gammal
Studier av fossila mänskliga exkrementer visar att många av våra dagars parasiter fanns redan för tusentals år sedan.
I Hogup- och Danger-grottorna i Utah i västra USA har forskarna bl.a. funnit ägg av springmask i nära 10 000 år gammal mänsklig avföring.
Fyndet är det hittills äldsta beviset för att människan plågats av parasiten.
Springmasken har varit känd ända sedan antiken, men först efter fyndet i Utah har forskarna förstått hur länge de små parasiterna har hemsökt oss.
3. Kannibalism avslöjas av muskelrester
Omkring år 1150 tuggade indianstammar i Amerika i sig människokött. Detta avslöjas av en klump människoexkrement som hittats i en liten by vid Cowboy Wash i Colorado.
Här har forskarna hittat proteinet myoglobin, som finns i människomuskler, i avföring som kommer från en människa.
Koproliten är ett bevis för att det förekom kannibalism innan spanjorernas kom dit år 1492.
Forskningen visar att det fanns kannibaler i Amerika under förcolumbiansk tid.
4. Nio ton avföring visar romarnas kost
År 2011 fann arkeologerna ett enormt berg med exkrementer i den antika romerska staden Herculaneum. I en avfallshåla under ett av stadens bostadskvarter låg nio ton avföring.
Analyser visade att vanliga romare ätit en förvånansvärt varierad kost med bl.a. sjöborrar, fisk, fågel, oliver och fikon. Exkrementerna avslöjade även sjukdomar.
En koprolit innehöll t.ex. många vita blodkroppar, vilket tyder på att ägaren led av en bakterieinfektion.
5. I Amerika åt man hundar
Forskarna har länge känt till att hunden har varit människans bästa vän i tusentals år. År 2010 fann de historiens äldsta, konkreta bevis för att den ibland även varit människans bästa mat.
Beviset var en ungefär 2 cm lång bit av ett hundskelett i cirka 9 300 år gammal mänsklig avföring.
Exkrementerna hittades i den så kallade Hinds Cave i staten Texas, och vissa forskare tror att Amerikas tidiga invånare födde upp hundar med avsikt att äta upp dem.
Det har även gjorts mängder med andra viktiga fynd i Hinds Cave.
Den 24 meter djupa grottan är bokstavligt talat en av historiens äldsta och största toaletter. Under årtusenden har människor ur Amerikas jägar- och samlarkulturer uträttat sina behov i grottan. Arkeologerna har hittat mer än 2 000 människo-koproliter här.
Analyser av exkrementerna visar att de tidiga texasborna åt i stort sett allt som växte, kröp eller sprang.
DNA-fynd i en koprolit avslöjade bl.a. att en av grottans invånare hade ätit antilop, hare, skogsråtta, ekorre och åtta olika slags vilda växter cirka 24–48 timmar före sitt ”toalettbesök”.