Intorkat bajs är arkeologins guld
Under 99 procent av mänsklighetens historia har vi uträttat våra behov i det fria. En liten del av alla miljarder exkrementer har bevarats, och i dag är de forskarnas viktigaste källa till kunskap kring våra förfäders matvanor, sjukdomar och livsvillkor.

År 2009 fann forskare människohår i lortar från hyenor.
Äckliga, illaluktande och fulla med bakterier. Exkrementer är av naturliga skäl inte särskilt populära.
Däremot är forskarna omåttligt förtjusta i urgammal, förstenad avföring, s.k. koproliter. Exkrementer innehåller nämligen massor med information om sina ”ägare” och om den mat de åt.
I normala fall förmultnar avföring snabbt men i torra miljöer som grottor, öknar och permafrost kan den bevaras i årtusenden. Därför har forskarna med hjälp av mikroskop kunnat identifiera växt- och benrester i förhistorisk avföring.
År 2000 upptäckte forskarna en revolutionerande metod för att få fram ännu mer fakta ur exkrementer.
Då lyckades man nämligen ta fram DNA ur 2 400 år gammal avföring från en grotta i Texas. DNA-analysen avslöjade bland annat stora mängder växtrester som man inte kunnat se med mikroskop.
Koproliter förändrar historien
Sedan genombrottet år 2000 har forskarna gjort flera överraskande upptäckter genom att DNA-testa koproliter.
År 2008 offentliggjorde några arkeologer nyheten att exkrementer från Paisleygrottan i staten Oregon var drygt tusen år äldre än den äldsta boplatsen som hittats i Amerika.
Boplatsen ligger utanför Clovis i New Mexico och är cirka 13 000 år gammal; koproliterna i Paisley är 14 300 år.
”En annan sak vi fann var att pre-clovisfolket var asiater”, säger Eske Willerslev vid Center for Fossil Genetik vid Köpenhamns Universitet.
Willerslev och hans kolleger, bl.a. från Uppsala universitet, upptäckte även att Amerikas första invånare inte var storviltjägare som man trott: ”De åt allt möjligt annat, många av dem åt bara växter.”
När Willerslev och hans forskarteam undersökte koproliterna från Paisley var proven baserade på så kallat mitokondrie-DNA som kan visa om koprolitens upphovsman till exempel var asiat.
Men nu hoppas forskarna att man i framtiden ska kunna hitta kärn-DNA och därmed bl.a. ta reda på vilka nutida människor som är ättlingar till Paisley-borna.