2) Elitkrigare från vikingatiden var kvinna
Mer än 100 år efter fyndet av en elitkrigares grav från vikingatiden i Sverige kunde forskarna i år konstatera att krigaren är en kvinna.
Hypotesen att vikingakrigaren, som begravdes för över tusen år sedan tillsammans med två hästar och åtskilliga gravgåvor, var en kvinna snarare än en man lanserades redan på 1970-talet.
Det var emellertid först i år som en DNA-analys av krigarens skelett slutgiltigt fastslog att det rör sig om en kvinnllg krigare.
Skriftliga källor har sedan 1000-talet berättat om kvinnliga vikingakrigare, som stred sida vid sida med män, men DNA-analysen var det första vetenskapliga beviset för att källorna talar sanning.
Upptäckten förändrar inte nödvändigtvis den etablerade kunskapen om könsrollerna under vikingatiden.
Vikingarnas samhälle var nämligen – trots den kvinnliga krigaren – väldigt patriarkaliskt med en klar rollfördelning mellan män och kvinnor, men upptäckten visar att det även under vikingatiden fanns människor som bröt mot normerna.
Kvinnans exklusiva gravgåvor visar att även om hon var atypisk för dåtidens kvinnor, så åtnjöt hon stor respekt av sin samtid.
Den tanken är så upplyftande att upptäckten hamnar direkt på listans andraplats.
3) Ännu en Dödahavsrulle-grotta har hittats
I början av 2017 gjorde arkeologer från Hebrew University ett av de största fynden på 60 år i ökenområdet Qumran, som ligger på Västbanken:
De fann en tolfte grotta, som troligen har använts för att gömma Dödahavsrullar.
De befintliga Dödahavsrullarna omfattar cirka 800 skriftrullar, som hittades i öknen under perioden 1947–1956 i elva olika grottor.
Dödahavsrullarna är skriftrullar med religiösa texter, som skrevs från cirka år 200 före Kristus till år 100 efter Kristus, och de innehåller bland annat världens äldsta bibeltexter.
Skriftrullarna placerades troligen i grottorna för 2000 år sedan av områdets judar, som försökte gömma dem för romarna.
Den tolfte grottan innehåller inga Dödahavsrullar, men mycket tyder på att den har gjort det.
Längs grottans väggar låg nämligen både krukskärvor och rester av uråldrigt pergament, som motsvarar de fynd som gjorts i de elva andra grottorna, där man hittat skriftrullar.
Trots att inga nya bibeltexter hittades i grottan – troligen för att de stulits av tjuvar – är fyndet av grottan i sig spektakulärt.
Fyndet antyder nämligen att det kan finnas fler Dödahavsrullar. Det kan finnas grottor som inte plundrats av tjuvar, och som därför fortfarande innehåller de uråldriga skriftrullar som man försökte gömma. Tänk bara vilka texter de kan innehålla.
4) Gammalt mysterium löst
Ända sedan två lejon under en period av nio månader år 1898 dödade och åt upp över hundra personer i Kenya är det en fråga som ständigt gjort sig påmind: Varför gjorde de det?
Under våren kom äntligen förklaringen på lejonens högst atypiska beteende.
Genom att undersöka lejonens kranier kunde forskarna se att de stora kattdjuren har haft så svår tandvärk att de inte har kunnat fälla sina vanliga bytesdjur på savannen.
I stället angrep de båda lejonen, som kallades ”Ghost” och ”Darkness”, lokala järnvägsarbetare – detta trots att lejon egentligen gärna undviker människokött.
Upptäckten av lejonens tandvärk ger svar på en över 100 år gammal och nästan mytisk berättelse.
Framöver kommer ingen att kunna berätta historien om de människoätande lejonen utan att nämna deras fruktansvärda tandvärk.
Detta faktum gör att upptäckten förtjänar en fjärdeplats.
5) Historia har stor betydelse
Listans femte plats går inte till något arkeologiskt fynd eller någon ny vetenskaplig upptäckt, utan i stället till bekräftandet av att det spelar stor roll hur vi behandlar vår gemensamma historia.
Under 2017 gav Japans utnyttjande av sexslavar under andra världskriget ännu en gång upphov till flera diplomatiska kriser.
Den direkta anledningen var att det i den amerikanska staden San Fransisco uppfördes en staty som hedrar de många sydostasiatiska kvinnor som tvingades att prostituera sig för japanska soldater.
Det fick borgmästaren i den japanska staden Osaka att kräva att hans stad och San Fransisco inte längre skulle vara vänorter.
Krisen mellan städerna uppstod bara några veckor efter att den japanska regeringen protesterat mot att Sydkorea hade bjudit in en av de få överlevande koreanska ”tröstkvinnorna” till en officiell middag, där bland annat den amerikanske presidenten Donald Trump deltog.
Händelserna påminner oss om att historia handlar framför allt om verkliga människor, som har levt, tänkt och känt.
Dessutom påminner de om den ständigt aktuella frågan om hur länge ett land ska ställas till svars för sina krigsförbrytelser – och om sådana brott över huvud taget kan glömmas bort.
