I Sibirien har ryska arkeologer funnit en 3 000 år gammal grav med ett synnerligen välbevarat skelett och dyrbara vapen och smycken av brons.
Kvarlevorna härrör av allt att döma från en högt uppsatt medlem – troligen en krigare – av Lugavkulturen, som levde på de sibiriska slätterna till omkring 800 före Kristus.
Mest överraskande är enligt forskarna att den begravde krigaren ser ut att ha kört stridsvagn.
Särskilt spänne höll stridsvagnens tömmar
Den döde har begravts med ett stort bältesspänne, som enligt arkeologerna till förväxling liknar de som mongoliska och kinesiska stridsvagnskrigare har begravts med.
Det stora spännet har två byglar, där kusken har fäst tömmarna. På så sätt har han haft händerna fria att strida, medan han genom att vrida kroppen kunde styra hästen.
Liknande föremål har tidigare hittats i ryska utgrävningar, men hittills har arkeologerna inte kunnat räkna ut vad spännet användes till.
Det har nämligen inte hittats delar från stridsvagnar på något av ställena, framgår det av ett pressmeddelande från den ryska vetenskapsakademin.
I synnerhet nya fynd i Kina, där spännen av samma slag som det sibiriska hittats i gravar med ben från hästar, tyder emellertid enligt forskarna på att Lugavkulturen i Sibirien också hade utvecklat stridsvagnen för omkring 3 000 år sedan.
Utöver bältesspännet av brons, som ligger över stridsvagnskuskens höftben, fick den troligen uppsatte mannen vapen och smycken av brons med sig i graven.
Flera gravar avslöjar skiftande makthavare
Stridsvagnskusken hittades i en fyrkantig stengrav under en jordhög.
i närheten har arkeologerna hittat två andra gravar – en äldre och en yngre. Tillsammans avslöjar de tre gravarna vilka kulturer som har avlöst varandra i Sibiriens Askizskydistrikt.
Den första graven är från omkring 1100 före Kristus, och enligt forskarna visar den att Lugavkulturen utvecklades från Karasukfolket, eftersom graven visar särdrag från båda kulturerna.
Den yngre graven tycks vara från Tagarkulturen, som var ett av flera olika folkslag som alla ingick i skyternas gåtfulla kultur. Det skräckinjagande ryttarfolket levde på stäpperna norr om Svarta havet i östra Europa och norra delen av Mellanöstern.
Skyterna var nomader, och det nya fyndet visar att deras akrobatiska, ridande bågskyttar spred skräck hos både grekerna i söder – och hos Lugavkulturen i norr.
Ryttarkrigarna övertog nämligen området från Lugavkulturen, som bestod av huvudsakligen bönder, skriver forskarna bakom den nya utgrävningen.
Forskarna bakom den nya undersökningen har grävt ut tre nya gravar i ett större gravkomplex, som hittades när en ny järnväg skulle anläggas i Askizskydistriktet i Sibirien.