En överraskning väntade en grupp österrikiska paleontologer när de nyligen undersökte en lertäkt norr om staden Graz i södra Österrike.
Bland fossilen av reptiler och däggdjur fanns några fossila klumpar. Vid en närmare granskning visade sig de hårda klumparna vara avföring.
Avföringen var lika gamla som de fossil som omgav dem - 12 miljoner år, säger Martin Gross, paleontolog vid Universalmuseum Joanneum, som tillsammans med kollegor just har undersökt de ovanliga fynden.
Genom att analysera avföringens kemiska sammansättning har forskarna fastställt att den kommer från kattdjur - en liten hyena och en Albanosmilus, ett rovdjur på cirka 100 kg som liknade en sabeltandad katt från istiden och levde för mellan 15 miljoner och fem miljoner år sedan.
Avföring avslöjar kostvanor
Avföringen är den äldsta kända avföringen från dessa rovdjursarter och därför viktig för forskarna, säger Gross.
"Även avföring som är miljontals år gammal kan ge viktig information om dess skapare", säger han.
Analyserna visar att hyenans avföring innehåller många benfragment. Benen kommer troligen från de smådjur som var djurets huvudsakliga föda.
Forskare har analyserat totalt 19 exkrementer från hyena och Albanosmilus som hittades i lergropen.
Dessutom har fossilen håravtryck från en okänd källa.
Avtrycken kan ha kommit från byten som flygekorrar eller bävrar eller från djurets egen päls, säger forskarna.
Trots att Albanosmilus var den största köttätaren i sin omgivning innehöll djurets avföring inga benrester. Detta beror förmodligen på att djurets diet bestod av minst 70 procent kött, enligt forskarna.
Biologer har konstaterat att magsyran generellt är högre hos köttätande djur. Den höga surhetsgraden hjälper djuret att smälta ben, som därför inte lämnas kvar som fragment i avföringen.
Forskarnas resultat har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Historical Biology.