Sedan Machu Picchus ruiner upptäcktes av den amerikanske arkeologen Hiram Bingham 1911 har forskare undrat varför inkafolket valde att bygga den praktfulla staden så högt uppe i bergen – långt borta från allting. Nu hävdar en sydamerikansk geolog att han kommit på svaret.
Rualdo Menegat vid Universidade Federal do Rio Grande do Sul i Brasilien granskade satellitbilder och undersökte området kring Machu Picchu. Han fann att inkafolket inte byggde sin stad högt uppe i de oframkomliga bergen trots geografin, utan på grund av den.
Det har inte behövts något murbruk för att uppföra Machu Picchus byggnader. Inkafolket fick stenarna att passa ihop perfekt.
Naturens egna byggstenar
Rualdo Menegats forskning visar att berget under Machu Picchu genomkorsas av otaliga geologiska förkastningar, som löper kors och tvärs. Under årtusendenas gång har dessa förkastningar splittrat områdets klippor i mindre bitar. Det har gjort klippblocken enklare att transportera och hugga till, så att de kunnat användas att bygga med.
Inkafolket behövde med andra ord inte frakta byggmaterial till sitt gigantiska projekt över floder och uppför bergssidor, konstaterar Rualdo Menegat. Naturen levererade själv alla byggstenar som inkafolket behövde – på plats. De behövde bara finputsa dem.
Rualdo Menegat förklarar att en lång rad andra inkastäder från 1400-talet också har anlagts ovanpå förkastningar, så att de har gått snabbt att uppföra.