Nationalmuseet

DNA-spår funna i forntida tegelstenar

2900 år gammal tegelsten från assyriskt kungligt palats öppnar för ny forskning om biologisk mångfald i forntiden.

I en ny studie har forskare från Köpenhamns universitet, Danmarks nationalmuseum, Ålborgs universitet och Oxfords universitet tagit prover från kärnan av ett 2900 år gammalt tegel.

Till deras förvåning visade analysen av proverna att förhistoriskt DNA hade bevarats i leran i tegelstenen.

Det var möjligt att identifiera 34 unika taxonomiska grupper av växter, vilket är en form av klassificering av alla kända växter.

Kan spåra forntida djur och växter

Tegelstenen hittades i staden Nimrud i norra Irak och dateras till 879-869 f.Kr. Här hade den använts vid byggandet av den assyriske kungen Ashurnasirpal II:s palats.

Eftersom proverna kom från tegelstenens inre kärna var de skyddade från kontaminering av modernt DNA från omvärlden.

Detta gav forskarna en unik möjlighet att försöka extrahera och karakterisera forntida DNA från leran.

Den nya analysmetoden kan ge klimatforskare, biologer och arkeologer en unik inblick i den biologiska mångfalden i ett visst område och under en viss tid i forntiden, heter det.

Enligt Troels Pank Arbøll, assyriolog och studiens huvudförfattare, och biologen Sophie Lund Rasmussen var DNA-proverna inte i ett skick som gjorde det möjligt att identifiera växterna till artnivå på ett tillförlitligt sätt.

DNA hittades dock från stora växtfamiljer som Brassicaceae (kål- och senapsfamiljen), Betulaceae (björkfamiljen) och Ericaceae (ljungfamiljen).

"Tegelstenen fungerar som en tidskapsel för biologisk mångfald", säger Troels Arbøll, som ser stor potential i metoden för framtida forskning.

I det här fallet koncentrerade sig forskargruppen på växt-DNA eftersom det var bäst bevarat, men metoden kan också användas för att upptäcka djur-DNA.

Troels Pank Arbøll, som alltså forskar kring Mesopotamiens forntid, påpekar att denna första studie har vissa begränsningar i och med att DNA-fynden, som en försiktighetsprincip, beskrivs på en allmän nivå. Detta innebar att växtarterna inte kunde identifieras med den vetenskapliga säkerhet som krävs. Men forskarna hoppas kunna ändra på detta i framtiden.

Studien publiceras i tidskriften Scientific Reports.