Som nybliven amatörarkeolog med en metalldetektor har du tur om du hittar ett gammalt mynt eller en hästsko. Men för Ole Ginnerup Schytz väntade ett större fynd, när han med sin helt nya metalldetektor gick en sväng på en väns åker strax utanför staden Jelling i södra Danmark.
Där snubblade han över ett av Danmarks kvalitativt sett största guldfynd, som nu har grävts ut av arkeologer från Vejlemuseerne.
Det ena fantastiska guldföremålet efter det andra dök upp ur marken. Romerska guldmynt som gjorts om till fina smycken och rikt dekorerade guldmedaljonger med runinskriptioner och motiv som kan vara tagna från nordisk mytologi.
Grävdes ner efter klimatkatastrof
Den enorma skatten, som varit ovärderlig i sin samtid, grävdes ner i ett långhus någon gång på 500-talet – troligen av en förmögen man.
”Endast en medlem av samhällets absoluta topp har kunnat samla ihop en skatt av det här slaget”, säger forskningschefen Mads Ravn från Vejlemuseerne.
Elektromagnetism hittar skatten
Metalldetektorer kan upptäcka även väldigt små metallföremål begravda 15–20 centimeter under marken och även ange vilken typ av metall föremålet är gjort av.
När en metalldetektor sätts igång börjar apparatens viktigaste del – den runda spolen i detektorns nedersta del – arbeta. Spolen alstrar ett elektromagnetiskt fält, som tränger ner i marken.
När fältet träffar till exempel ett nedgrävt mynt genererar detta ett eget elektromagnetiskt fält, som spolen registrerar och som får detektorn att ge ifrån sig en signal.
Metalldetektorn analyserar samtidigt signalen från spolen och mäter tidsskillnaden mellan den tid det tar att ”ladda” myntet och tills signalen uppfattas och skickas i retur.
Utifrån tidsskillnaden kan detektorn avgöra myntets storlek, och om det består av guld, silver eller någon annan metall. Detektorn kan även ange hur djupt ner föremålet ligger.
Arkeologerna tror att skatten grävdes ner under perioden efter år 536, då ett stort vulkanutbrott utlöste en global klimatkatastrof.
Den efterföljande hungersnöden ledde till oroligheter och krig, och värdesaker grävdes ner antingen av säkerhetsskäl eller som offergåvor, som skulle blidka gudarna.