När började européerna dricka mjölk från husdjur som kor, hästar och getter? Den frågan försöker forskare vid universitetet i Mainz i Tyskland besvara. Forskarna har granskat dna från krigare som stupade under det stora slaget vid Tollense för cirka 3 270 år sedan.
Slaget utkämpades cirka fem mil från Östersjön – nära gränsen till Polen – och kostade minst 130 unga män livet. Offrens ben är i dag en guldgruva för forskare.
VÄRLDENS HISTORIA har tidigare granskat slaget vid Tollense år 1250 före Kristus:
Läs också:
Enorm förändring inom loppet av 120 generationer
De senaste analyserna avslöjar att endast en av åtta av de stupade krigarna bar på en gen, som gjorde att de tålde mjölk – en överraskande liten andel enligt professor Joachim Burger, som leder forskningen på förmågan att tåla mjölk:
”Nittio procent av befolkningen i området vid Tollense tål i dag laktos, så skillnaden mellan då och nu är enorm. I synnerhet med tanke på att det knappast är mer än 120 generationer mellan offren i slaget vid Tollense och dagens befolkning.”
De tyska forskarna har över 12 000 ben till sitt förfogande – enbart från slaget vid Tollense. Många av offren led en hemsk död omkring år 1250 före Kristus.
Mjölk ökade chansen att överleva
Enligt biologen Daniel Wegmann vid universitetet i Fribourg i Schweiz beror mjölkgenens frammarsch på en enstaka faktor:
“Det kan bara förklaras med stark naturlig selektion. De senaste drygt tretusen åren har barn som tål mjölk haft större chans att överleva tills de varit gamla nog att fortplanta sig, än barn som inte tål mjölk.”
Forskarna framhåller att mjölk från husdjur var viktig framför allt vid missväxt. De tyska forskarna har räknat ut att sex procent fler mjölkdrickare än laktosintoleranta överlevde perioder med hungersnöd. Med tiden har det medfört att genen för att tåla mjölk har blivit utbredd i Nordeuropa.
