Den 24 augusti år 79 efter Kristus täckte ett lager av aska och pimpsten från vulkanen Vesuvius den myllrande syditalienska staden Pompeji. Asklagret kvävde allt liv och kapslade in människor, djur och hus, så att de framstod som fastfrusna i tiden.
Det gäller även stadens väggmålningar, skapade med färger gjorda av färgpulver blandat med vatten, som målats på blöt kalk.
På de bitar som hittats lyser färgerna nästan lika klart som när de målades, men arkeologerna har haft ett problem. De skakningar som vulkanutbrottet utlöste fick flera byggnader att kollapsa, och många väggmålningar hade gått i tusen bitar.
Ett av de hus som förstördes under utbrottet var Casa dei Pittori al Lavoro, en praktbyggnad på stadens huvudgata, som arkeologer avtäckte 1987.
Eftersom forskarna inte vet vad målningarna haft för motiv är uppgiften att sätta ihop det enorma pusslet i det närmaste omöjlig. Bitarna har lagts i lådor och ställts i ett förråd.
Där skulle de ha blivit kvar, om det inte vore för en robot utvecklad av forskare knutna till projektet RePAIR (Reconstructing the Past Artificial Intelligence and Robotics meet Cultural Heritage).
Roboten ska under de kommande månaderna med hjälp av artificiell intelligens pussla ihop de omkring 1 500 fragment som finns i förrådet och väcka stadens förstörda mästerverk till liv.
Avancerade foton hjälper roboten
Forskarna arbetar vid universitet i Italien, Israel, Portugal, och Tyskland och har sedan 2021 utvecklat roboten, som består av en arm försedd med en handske med inbyggd kamera.
Handsken skannar de enskilda bitarna och matar den artificiella intelligensen med bilderna. Den artificiella intelligensen analyserar informationen och talar om för roboten var bitarna ska placeras.
Bilden av en hjort är ett av många konstverk som döljs i lagerhallen utanför Pompeji.
De data som gör att roboten kan identifiera de enskilda fragmenten består av flera tusen digitala foton. Forskare har under ett antal månader fotograferat vartenda fragment i 3D och sparat bilderna i en digital databas.
En särskild teknik gör det möjligt att identifiera en lång rad färgpigment, till exempel röd ockra, gul ockra, malakit och egyptiskt blått. Nyanser i färgblandningarna ska hjälpa den artificiella intelligensen att skilja mellan de enskilda bitarna och därmed underlätta placeringen av ”pusselbitarna”.
Arkeologer och konsthistoriker har bidragit med upplysningar om stilar och datering, data som hjälper roboten i arbetet.
Den artificiella intelligensens förmåga att behandla och analysera de enorma mängderna data gör att roboten kan lokalisera bitarnas rätta placering på en bråkdel av den tid som den mänskliga hjärnan skulle behöva för att lösa uppgiften.
En tidigare version av roboten hjälpte arkeologer att rekonstruera trasiga vaser.
Artificiell intelligens knyter ihop historiens lösa trådar
Dataprogrammet är nu färdigutvecklat och roboten togs i bruk första gången i slutet av mars. Nu väntar många månaders arbete. Projektet omfattar utöver Casa dei Pittori al Lavoro även väggmålningar från den närbelägna byggnaden Schola Armaturarum, och arbetet förväntas vara klart först 2025.
Men rekonstruktionen av Pompejis väggmålningar är bara början, anser forskarna bakom projektet.
”Vi hoppas att vi – om projektet lyckas – kommer att kunna erbjuda en teknik som gör det möjligt för museer världen över att i stor omfattning rekonstruera förstörda väggmålningar och liknande”, säger Marcello Pelillo, professor i artificiell intelligens vid Venedigs universitet.
”Vi fokuserar på framför allt väggmålningar. Men det är bara ett pilotprojekt. Om det lyckas tror vi att vi kommer att kunna använda tekniken för andra typer av föremål, kanske även papyrustexter”, säger Marcello Pelillo.