Skatten består av drygt 2 500 silvermynt från tiden kring slaget vid Hastings.

© Peter Summers/Getty Images

Amatörer hittar enorm silverskatt, värd närmare 60 miljoner kronor

Tusentals mynt från tiden kring slaget vid Hastings låg begravda på en åker i västra England. Enligt experter är mynten den näst största skatten i sitt slag som någonsin hittats i landet.

30 augusti 2019 av Niels-Peter Granzow Busch

Två brittiska amatörarkeologer gjorde sitt livs fynd när de hittade en myntskatt på en åker i Somerset i västra England.

Skatten är från tiden kring slaget vid Hastings år 1066, då den normandiske hertigen Vilhelm Erövraren besegrade Harald Godwinsson, Englands sista anglosaxiska kung.

De 2 528 silvermynten hittades i januari och lämnades in till British Museum, som nu har gått ut med nyheten. Enligt preliminära värderingar kan skatten inbringa upphittarna fem miljoner pund, närmare 60 miljoner kronor.

Lisa Grace och Adam Staples hittade mynten på en åker när de skulle lära några vänner att använda en metalldetektor. Plötsligt hittade de ett mynt med Vilhelm Erövrarens porträtt.

”Två steg senare hördes ett pip till. Sedan pep det från alla möjliga håll. Det tog fyra–fem timmar att gräva upp dem”, säger Adam Staples till lokala medier.

Skatt kastar nytt ljus över orolig tid

”Det är ett extremt viktigt fynd för vår förståelse av betydelsen av normandernas erövring år 1066”, säger myntexperten Gareth Wilson på British Museum till VÄRLDENS HISTORIA.

Enligt Gareth Wilson har historikerna länge debatterat om normandernas erövring av England medförde stora förändringar eller om livet i samhället fortsatte mer eller mindre opåverkat.

”Skatten visar att man fortsatte prägla mynt i många städer runtom i England”, berättar Gareth Wilson. ”Fyndet innehåller nästan dubbelt så många mynt med kung Harald Godwinsson som man har hittat tidigare”, fortsätter han.

Avslöjar försök till skattesmitning

Bland mynten har experterna hittat flera som på ena sidan präglats med en stämpel från Vilhelm Erövrarens regeringstid, medan den andra sidan är präglad med en stämpel från kung Haralds tid.

Enligt forskarna har den som präglat mynten använt en odaterad stämpel på ena sida av myntet för att försöka undvika den avgift med vilken den nye härskaren belagt användningen av den kungliga myntstämpeln.

”Fyndet motsvarar en årsinkomst från ett stort gods. Det var mer pengar än de flesta människor från perioden kunde drömma om”, säger Gareth Wilson.

Kanske är du intresserad av...