Guldtacka Hernán Cortés

Guldtacka från plundrad aztekisk skatt

För trettionio år sedan dök en stor guldtacka upp i samband med utgrävningar i Mexiko. Nu visar analyser att guldet kommer från en sägenomspunnen skatt.

För trettionio år sedan dök en stor guldtacka upp i samband med utgrävningar i Mexiko. Nu visar analyser att guldet kommer från en sägenomspunnen skatt.

Reuters/Ritzau Scanpix

Mysteriet med en guldtacka som hittades under en gata i Mexico City år 1981 håller på att lösas.

Enligt forskare vid Instituto Nacional de Antropología e Historia i Mexiko gick den två kilo tunga guldtackan troligen förlorad när den spanske conquistadoren Hernán Cortés och hans män i juni 1520 tvingades fly från aztekernas huvudstad Tenochtitlán, vår tids Mexico City.

”Guldtackan utgör ett enastående vittnesbörd om ett ovanligt ögonblick i historien”, säger arkeologen Leonardo Lujan till Reuters.

”Sorgens natt” stod spanjorerna dyrt

Forskarna analyserade guldtackans kemiska sammansättning och jämförde den med andra guldfynd från kända år.

Slutsatsen är att tackan härrör sig från cirka år 1520, då Cortés jagades ut ur Tenochtitlán. Händelsen, som på spanska är känd som noche triste (sorgens natt), inträffade den 30 juni 1520.

Hernán Cortés Noche Triste

Hernán Cortés och hans män tvingades fly från aztekernas huvudstad, men det stod dem dyrt. Över hundra spanjorer dödades och de gick miste om nästan allt guld som de hade stulit. På tavlan sörjer Cortés förlusten.

© Alamy/Imageselect

Ett halvår tidigare hade Hernán Cortés och hans soldater trängt in i Tenochtitlán och tagit aztekernas kung Motecuhzoma II Xocoyotzin som gisslan.

Flydde med aztekernas skatt

Vid ett senare tillfälle smälte de om kungens guld till tackor för att underlätta transporten. Stadens invånare gjorde emellertid uppror och Motecuhzoma dödades.

Cortés och hans män tog guldet och flydde i skydd av mörkret, men de tungt lastade spanjorerna upptäcktes och tvingades till strid för att kunna ta sig ut ur staden.

Många av dem drunknade när deras båt sjönk i en av stadens kanaler. Den analyserade guldtackan tros komma från vraket.

Cortés överlevde, men de flesta skatterna gick förlorade. Guldtackan är det första fysiska beviset på händelsen.

”Det är omöjligt att veta hur mycket lidande våra folk gick igenom, både spanjorerna och våra indianska allierade från Tascaltecal, av vilka nästan alla dog”, skrev Cortés senare i ett brev, där han även beklagade förlusten av praktiskt taget alla skatter som spanjorerna försökt få med sig.

Cortés utkrävde hämnd

Enligt Cortés kostade sorgens natt minst hundrafemtio spanjorer livet. Därtill kom cirka tvåtusen indianska allierade, som anslutit sig till spanjorerna för att bryta aztekernas järngrepp om regionen.

Cortés azteker

År 1521 tog Cortés och hans män hämnd på aztekerna och stormade deras huvudstad. Slaget krossade aztekernas imperium.

© The Miriam and Ira D. Wallach Division of Art, Prints and Photographs: Print Collection, The New York Public Library. Cortez [Hernán Cortés].

Ungefär ett år senare tog Hernán Cortés hämnd på aztekerna. Med cirka tusen spanska soldater och drygt tjugotusen krigare från allierade indianstammar belägrade han Tenochtitlán, som föll den 13 augusti 1521.

Striderna och de därpå följande massakrerna, som enligt Cortés huvudsakligen begicks av hans indianska allierade, kostade närmare hundratusen azteker livet.

Cortés själv tog aztekernas sista härskare till fånga och lät tortera honom för att få honom att avslöja vad aztekerna gjort med allt guld som spanjorerna förlorat under flykten ett år tidigare. Kungen berättade att guldet hade kastats i en sjö.

Cortés fick följaktligen aldrig se sina skatter igen. De ligger kvar på den okända plats där aztekerna gjorde sig av med dem.