1920-talets gaykultur krossades av nazisterna
Samtidigt som depressionen tryckte ner 1920-talets Tyskland frodades ett dekadent nöjesliv i Berlin, skildrat i storfilmen "Cabaret". Vi har tittat närmare på verkligheten bakom verket.
Filmversionen av Cabaret gjorde succé 1972.
Det är början av 1929, den 24-årige Christopher Isherwood kliver av tåget i Berlin. Bakom sig har han lämnat sina medicinstudier och sin ensamstående mor. Två år tidigare har han debuterat med romanen All the conspirators och nu är han i Berlin för att fortsätta skriva, säger han, sanningen är dock en annan.
Under de år han studerade vid universitetet i Oxford, och även tidigare, har han haft en passion han inte kunnat tala om, knappt ens leva ut i tysthet. Det konservativa England hade vid den här tiden ingen plats för män som attraheras av andra män, annat än en fängelsecell.
Isherwood och Auden i Berlin
Väl i Berlin kände den unge engelsmannen att han kunde andas lättare i stadens dekadenta atmosfär. Här fanns vännen och poeten W H Auden som redan varit i Berlin ett tag och som lovat introducera överklassynglingen Christopher för de blonda, tyska arbetarmän han längtade efter.
Auden höll sitt löfte och tog med sig Christopher Isherwood till The Cosy Corner, en bögklubb undangömd i en källare på Zossenerstrasse 7. I den miljön, med fotografier på boxare och tävlingscyklister på väggarna och unga arbetare med halvfulla ölsejdlar vid borden, träffade han den tjeckiske Buby. De båda tillbringade sedan flera nätter och dagar tillsammans i engelsmannens inackorderingsrum.
Ofta satt dock Christopher Isherwood och väntade på att Buby skulle dyka upp. När han väl gjorde det utbröt språkförbistrade svartsjukegräl.
Den homosexuelle författaren Christopher Isherwood (till vänster) kom till Berlin 1929.
Männen på Cosy Corner var unga, arbetslösa och tidvis prostituerade. De satt och spelade kort på klubben medan de väntade på att bli upplockade av någon rik utlänning. De var sällan renodlat homosexuella utan bara ute efter att tjäna extra pengar.
Tyskland drabbat av depressionen
Arbetslösheten var stor i Tyskland i början av 1930-talet. I likhet med övriga västvärlden hade landet drabbats av den stora depressionen efter börskraschen i USA 1929. Dessutom dignade Tyskland under bördan av de stora krigsskadestånd som landet var skyldigt att betala till
segrarmakterna från första världskriget. Över sex miljoner tyskar blev arbetslösa när företag efter företag gick omkull på grund av den ekonomiska krisen.
Depressionen satte även det demokratiska styret i gungning. Det var svårt att bilda handlingskraftiga regeringar, vilket ökade misstron mot de etablerade partierna samtidigt som alltfler satte sitt hopp till partier på ytterkanterna. Kommunistpartiet ökade sitt medlemsantal liksom nazisterna.
Kommunisterna pekade ut kapitalismen som upphovet till Tysklands alla problem och höll fram det snabbt industrialiserade Sovjetunionen som en förebild. Nazisterna skyllde istället på västmakterna och ”världsjudendomen” och utlovade att deras ledare Adolf Hitler kunde garantera tyskarna en bättre framtid.
Sally Bowles i "Farväl till Berlin"
För Christopher Isherwood följdes den korta kärleksaffären med Buby av mer passionerade förhållanden. Det var dock inte främst om dessa relationer som Christopher Isherwood senare berättade i sin mest kända roman Farväl till Berlin.
Romanfiguren Sally Bowles arbetar på nattklubb i Berlin där nazistpartiet blir allt mäktigare. I filmen Cabaret spelas Bowles av Liza Minnelli.
Romanens huvudperson är istället den karismatiska nattklubbssångerskan Sally Bowles. I verkligheten hette Bowles Jean Ross och bodde endast några månader i samma hus som Christopher Isherwood innan hon flyttade vidare. Det räckte dock för att hon skulle bli förebild till författarens romanhjältinna, som senare levandegjordes av Liza Minnelli i den flerfaldigt Oscarbelönade filmen Cabaret från 1972.
Bokstavliga beskrivningar av homosexualitet hade knappast kunnat publiceras 1932. I sin roman Farväl till Berlin beskriver Isherwood istället olika episoder som uppstår omkring Sally Bowles för att berätta om händelser som han varit med om med sina pojkvänner. Ett exempel är den resa till ön Rügen som författaren gjorde tillsammans med två män.
I filmen Cabaret blir samma händelse till ett triangeldrama mellan Sally och två män, som hon åker iväg med till en herrgård.
Kabaréer med udd mot nazismen
Själva kabarégenren var, liksom i filmen, en folklig underhållning som blandade högt och lågt, men budskapet var ofta ytterst politiskt. Många av artisterna var kritiska till nazismen och uttryckte sina åsikter i satiriska nummer.
När Adolf Hitler tog makten 1933 valde Isherwood att lämna Tyskland.
Isherwood lämnade Berlin
Christopher Isherwood hade två längre förhållanden i Berlin, först med Otto Nowak som förekommer i Farväl till Berlin, och senare med sin stora kärlek – Heinz Neddermeyer. Tillsammans med honom lämnade Isherwood Berlin strax efter Hitlers maktövertagande i april 1933.
Därefter flackade de runt i olika europeiska städer för att Heinz skulle slippa göra militärtjänst i Nazityskland. Till slut blev han utvisad från Luxemburg till hemlandet där han arresterades och dömdes både för sin homosexualitet och för att ha hållit sig undan inkallelsen.
Efter ett års straffarbete blev han tvungen att tjänstgöra ytterligare två år i armén.
1938 blev Heinz villkorligt frigiven och skyndade sig då att gifta sig med en kvinna för att inte gå samma öde till mötes som de många homosexuella som skickades till förintelselägren.
Institutet för sexuell vetenskap
När Christopher Isherwood tvingats skiljas från Heinz flyttade han via Storbritannien till USA där han fortsatte sin karriär som författare. Han och Heinz fortsatte dock att ha brevkontakt.
Under en del av sin tid i Berlin hade Christopher Isherwood bott i samma hus som Institutet för sexuell vetenskap, som hade bildats av Magnus Hirschfeldt 1919 för att undersöka olika former av sexuella avvikelser. Här fanns också ett museum som berättade om olika normbrytare. Bland dem hade överklasspojken Christopher Isherwood känt sig hemma. Det var deras liv han skildrade i Farväl till Berlin.
I samband med Hitlers maktövertagande 1933 förändrades situationen drastiskt för de människor som levde i marginalen av det borgerliga samhället. Kommunister, judar och homosexuella utsattes för förföljelse, tvingades i landsflykt eller sattes i koncentrationsläger. Kabaréer och andra nöjesställen utsattes för razzior och tvingades stänga.
Magnus Hirschfeldts institut stormades och dess böcker brändes på bål utanför Operahuset. Hirschfeldt själv klarade sig undan anfallet eftersom han då befann sig i Frankrike.