4. Tidsskillnad räddade Castro
År 1961 verkställde USA en plan för att ta makten över Kuba från Fidel Castro. Enligt planen skulle en styrka bestående av exilkubaner – tränade av CIA – invadera Kuba på marken, medan amerikanska bombplan skulle stödja från luften.
Men när exilkubanerna gick i land vid Grisbukten och angreps av Castros styrkor fanns inget luftunderstöd i sikte: Amerikanerna hade inte tagit med tidsskillnaden i beräkningen och invasionen inleddes en timme tidigare än de hade räknat med.
5. Födelsedagsfest gav de allierade fotfäste
Den tyske generalen Erwin Rommel hade 1944 ansvar för att försvara det ockuperade Europa mot en allierad invasion. Trots att det ryktades om en förestående invasion valde Rommel att ta ledigt en helg i början av juni 1944 för att fira sin hustrus födelsedag.
Just precis när generalen var borta gick de allierade invasionsstyrkorna i land i Normandie och inledde krigets sista fas. Och medan de allierade fór frem, var överbefälhavaren för det tyska försvaret fullt sysselsatt med att fira sin fru.
6. Tryckfel gjorde prostitution till en plikt
Ett enda tryckfel fick stora konsekvenser år 1631, då de två tryckarna Robert Barker och Martin Lucas fick i uppgift att skriva den officiella engelska översättningen av Bibeln. Av misstag utelämnade tryckarna ordet "icke" ur ett av buden, så att läsarna plötsligt fick kyrkans välsignelse att begå hor. När kung Karl I av England upptäckte felet dömde han de två tryckarna att böta en årsinkomst och tog ifrån dem deras trycktillstånd. Därefter brändes alla biblar med feltrycket.
7. Talfel välte Berlinmuren
År 1989 höll den östtyske Günter Schabowski ett pressmöte, där han informerade pressen om ett par ändringar i reselagarna mellan Öst- och Västtyskland.
Politikern formulerade sig lite vagt och klumpigt och de närvarande journalisterna uppfattade hans ord som att alla förbud mot att passera Berlinmuren nu skulle tas bort. En journalist frågade när de nya bestämmelserna skulle träda i kraft och Schabowski svarade ”Omgående”.
Snart strömmade tiotusentals tyskar till gränsövergången, där gränsvakterna av rädsla för upplopp tillät fri passage. Murens fall var en realitet.
8. En öppen port blev Konstantinopels undergång
År 1453 angrep 200 000 osmanska krigare det byzantinska rikets huvudstad Konstantinopel, vars tjocka stadsmurar hade motstått fientliga attacker i över 1 000 år.
Efter två månaders belägring höll Konstantinopel fortfarande stånd – tills en osmansk soldat upptäckte att en av stadens portar var olåst. Snart strömmade fientliga trupper in i staden och stadens försvar kollapsade.
9. Lös mutter sänkte Sovjets måndrömmar
Sovjetunionen och USA låg på 1960-talet i tät kapplöpning om att skicka den första människan till månen. Ryssarnas trumfkort var hjälpraketen Nositel-1, som sommaren 1969 skickades på sin andra provflygning.
Efter 20 sekunder sögs en lös mutter in i bränslepumpen och Nositel-1 – och Sovjets dröm om att skicka den första människan till månen slutade som en av de största människoskapade explosionerna i historien.
10. Missförstånd skapade liv på Mars
Den italienske astronomen Giovanni Schiaparelli beskrev 1877 Mars landskap och använde det italienska ordet ”canali” om de djupa fårorna i planetens yta. År 1895 utgav den amerikanske amatörastronomen Percival Lowell en bok, i vilken han argumenterade för att Mars var bebott.
Argumentet var bland annat Schiaparellis ”canali”, som Lowell hade översatt till ”kanaler” – vilka per definition är människoskapade.
Lowells spekulationer blev så populära att de gav fotfäste åt idén om marsmänniskor.
BONUS: Skrivfel gjorde spenat till supermat
En tysk kemist räknade år 1970 ut järnhalten i olika grönsaker. När han antecknade sina resultat placerade han ett kommatecken fel, så att spenat plötsligt innehöll 35 mg järn per 100 g i stället för 3,5 mg.
Trots att forskare upprepade gånger har försökt korrigera felet har föreställningen om att spenat skulle vara extraordinärt nyttigt hängt kvar.
