Den 7 december 1982 tog 40-årige Charles Brooks Jr. plats i historieböckerna som den förste brottslingen som avrättades med en dödlig injektion.
Charles Brooks Jr. och en medbrottsling hade 1976 kidnappat och dödat en mekaniker, och sex år senare dödades han själv i Huntsville-fängelset i den amerikanska delstaten Texas.
Idén att avrätta dödsdömda brottslingar med en injektion av gift kläcktes 1888 av läkaren Julius Mount Bleyer i New York. Han var övertygad om att en giftinjektion skulle vara både billigare och mer humant än hängning, som då var den vanligaste avrättningsmetoden.
Trots flitigt lobbyarbete fick Bleyers idé aldrig fotfäste bland politikerna, och snart gömdes den bort.
Giftet injiceras i särskilda avrättningsrum – här i San Quentin-fängelset i Kalifornien, som 2010 fick ett nytt avrättningsrum.
Oklahoma införde sprutan först
Först 1977 dammades idén om giftspruta av igen, när Oklahomas delstatsrättsläkare Jay Chapman föreslog sprutan som en ny, smärtfri avrättningsmetod.
”Ett intravenöst saltlösningsdropp ska sättas i fångens arm, varpå en dödlig cocktail bestående av ett lugnande medel i kombination med ett muskelavslappnande preparat tillsätts”, skrev Chapman i ett lagförslag, som kort därefter godkändes i Oklahoma.
Andra amerikanska delstater följde efter, och 1982 blev Texas den första delstaten som använde en giftinjektion, när Charles Brooks Jr. avrättades. Sedan dess har gift blivit den vanligaste avrättningsmetoden i de 27 amerikanska delstater som tillämpar dödsstraff.
Vanligtvis inträffar döden inom sju minuter, men det finns exempel på avrättningar med gift som har tagit upp till två timmar. I dag avrättas brottslingar med gift även i Kina, Thailand, Guatemala, Taiwan, Nigeria, Vietnam och Maldiverna.