Frisläppande mot borgen är känt från flera olika länder - bland annat USA, Frankrike och Storbritannien.
Här kan en domare godkänna att en åtalad släpps från häktet om personen garanterar att han/hon kommer att infinna sig vid en framtida domstolsförhandling - vanligtvis genom att deponera en summa pengar som garanti.
Även om borgensummor förekommer inom många moderna länders straffrätt, kan seden spåras tillbaka till några av de tidigaste civilisationerna under antiken.
Arkeologer har till exempel hittat en lertavla från cirka 2 750 f.Kr. som beskriver hur en köpman från den mesopotamiska staden Akkad betalade borgen för en bonde.
Bonden hade ingått ett avtal och lovat att han mot betalning skulle så, gödsla och skörda en annan mans åker medan ägaren gjorde sin militärtjänst.
För att se till att bonden höll sin del av avtalet ställde köpmannen upp som borgensman för bonden och lovade ansvara för eventuella försummelser.
Adelsman flydde från rättegång
Borgen i samband med rättsliga förfaranden är känt från antikens Rom. I ett av de första kända fallen anklagades adelsmannen Caeso Quinctius för att ha dödat en man år 461 f.Kr.
Senaten beslutade att Quinctius kunde släppas mot borgen, men när han sedan flydde staden var hans far tvungen att "sälja allt han ägde" för att betala sin sons borgen.
Både i äldre och modern tid används borgen i fall där domstolen anser att det finns en begränsad risk för att den tilltalade avviker eller utgör en fara för samhället.
Möjligheten att släppas fri mot borgen finns dock inte i det svenska rättssystemet.