Bombdåd

Vem låg bakom den första bilbomben?

Efter att ha bett fredagsbön är sultan Abdülhamid II på väg mot sin karet när han stoppas av en ämbetsman. Några sekunder senare genljuder Konstantinopels gator av en explosion.

Efter att ha bett fredagsbön är sultan Abdülhamid II på väg mot sin karet när han stoppas av en ämbetsman. Några sekunder senare genljuder Konstantinopels gator av en explosion.

Achille (1871-1945) Beltrame/Bridgeman Art Library/Ritzau Scanpix

Den 21 juli 1905 hördes ljudet av en explosion i stadsdelen Besiktas i Konstantinopel (dagens Istanbul) när miljonstadens gator blev skådeplatsen för en politisk sammansvärjning.

Målet för attacken var den osmanske sultanen Abdülhamid II, som i vanlig ordning hade besökt moskén Hamidiye för att be fredagsbön. Efteråt var regenten på väg mot sin karet när han stoppades av en högt uppsatt ämbetsman som ville ställa en fråga.

Sultan Abdülhamid II

Abdülhamid II visade sig bli den siste osmanske sultanen med verkligt politiskt inflytande.

© Topkapı Palace

Sultan utsätts för kupp

Osmanska rikets storhetstid är över sedan länge när sultan Abdülhamid II tar över makten i det enorma landet. Han försöker reformera riket, men det slutar med att han kastas ut.

1842

Den 21 september föds Abdülhamid i Konstantinopel (dagens Istanbul).

1876

Han får makten i Osmanska riket som Abdülhamid II. Till en början är han beroende av reformatorn Midhat Paşa, som inför en ny, liberal författning. Sultanen lyckas dock frigöra sig från Midhat Paşas inflytande och avskaffar sedan den nya författningen.

1909

Därefter styr Abdülhamid II Osmanska riket som envåldshärskare. Han reformerar rikets byråkrati och ligger bland annat bakom konstruktionen av ett antal järnvägsförbindelser. År 1908 försvagas emellertid hans styre av ett uppror och året efter blir han avsatt.

1918

Den tidigare sultanen dör den 10 februari i Konstantinopel, varefter han begravs i sin födelsestad.

Medan de båda männen samtalade hördes ett kraftigt dån. Rök och krutlukt spreds från platsen där sultanens karet stått och väntat. Om Abdülhamid II inte hade stoppats av ämbetsmannen skulle han själv ha suttit i sin vagn. Då hade rikets sultan sprängts i bitar.

Sultanen slapp undan bombdöden

Bakom bombdådet låg gruppen Armeniens revolutionära federation (ARF), som kämpade för en självständig armenisk stat. Gruppen bildades år 1890 som en reaktion på de förföljelser och massakrer som armenierna i ökad omfattning utsattes för i Osmanska riket.

ARF:s dödsfiende var Abdülhamid II, som gett klartecken för massakrerna. Gruppen började därför planera ett attentat mot den avskydde sultanen.

Talat Pasha

Talat Pasha, som i praktiken styrde Osmanska riket under första världskriget, tillät folkmordet på armenierna.

© Library of Congress

Armenierna hämnades folkmordet

Omkring 1,5 miljoner armenier föll offer för ett folkmord som begicks av Osmanska riket under första världskriget. Armeniens revolutionära federation (ARF), som år 1905 misslyckades med attentatet mot sultan Abdülhamid II, började efter kriget utkräva hämnd för folkmordet. Det skulle ske genom att likvidera de osmanska högt uppsatta politiker som legat bakom massakrerna.

Under åren 1920–1922 dödade medlemmar av ARF sju ansvariga. Den mest framstående av dem var Talat Pasha, som i praktiken styrde Osmanska riket under första världskriget. Han blev skjuten i Berlin, dit han tagit sin tillflykt.

Den därpå följande processen, som fick stor internationell uppmärksamhet, slutade med att gärningsmannen frikändes, eftersom han inte ansågs vara vid sina sinnens fulla bruk.

På den ödesdigra dagen parkerades en vagn med cirka 120 kilo sprängmedel och en tidsinställd utlösare utanför moskén nära sultanens karet. Trots noggrann planering kom sultanen undan med livet i behåll. Historiens första bilbomb dödade emellertid 26 andra personer som råkade befinna sig på platsen.