Men officerarnas avsikt var inte att hylla majestätet. Musiken var menad som ett hån, och medan orkestern spelade blev männens diskussioner allt mer hatiska.
”Snart kommer Draga att dansa efter en helt annan pipa”, spottade en officer ur sig, innan han och de andra vid midnatt bröt upp för att ge sig av mot kungaparets palats.
”Snart kommer Draga att dansa efter en helt annan pipa.” Officer i den serbiska armén, 1903
Stämningen var på topp, när grupper av officerare natten till den 11 juni 1903 slog sig lösa på krogarna i den serbiska huvudstaden Belgrad.
Männen drack och sjöng alltmer högljutt ju mer klockan blev. På krogen Serbiens Krona bad de upprepade gånger orkestern spela ”Dragas marsch” – en hyllningsmarsch till landets drottning.
Serbien var splittrat
Hatet mot kungahuset var ingen ny företeelse. Ingen serbisk kung hade de senaste 100 åren suttit säkert på tronen. Två starka dynastier – Obrenovic, som Alexander tillhörde, och Karaderdavic – kämpade om makten.
Situationen komplicerades ytterligare av att Östeuropas rivaliserande stormakter, Ryssland och Österrike-Ungern, stöttade varsin fraktion.
Medan Österrike-Ungern stod bakom Alexander, växte stödet för Karaderdavicdynastin. I synnerhet landets officerskår drömde om en förändring, som de hoppades skulle bana vägen för ett militärt starkt Storserbien.
Ett tillfälle att byta ut kungen yppade sig år 1900, när den 24-årige Alexander gifte sig.
Den utvalda, Draga Masin, var nämligen enligt många inte något lämpligt val av hustru. Den nya drottningen var inte enbart dotter till en psykiskt sjuk far och en alkoholiserad mor, hon var även änka, tolv år äldre än Alexander och – visade det sig – oförmögen att få barn.
Tre år efter bröllopet slog kritikerna till. Med officeren Dragutin Dimitrijevic – kallad Apis – i spetsen, beslutade de att tiden var inne att röja både Draga och Alexander ur vägen.
Kungamordet uppmärksammades stort i hela Europa. Illustrationen är från den italienska veckotidningen La Domenica del Corriere.
Kuppmakarna angrep från alla håll
Kapten riktar sin pistol mot kungen
Kungen dras fram från sitt gömställe av en grupp beväpnade officerare. Kapten Mihailo Ristić ska ha varit den förste som riktade sin pistol mot kungen.
Drottningen skyddar sin make
Ögonvittnen berättar att drottning Draga ställer sig mellan mördarna och kungen. Drottningens försök att skydda sin make är dock förgäves.
Många deltar i mordet
Enligt uppgift träffas Alexander av 36 kulor, medan Draga träffas av 14. Dessutom träffas flera officerare av kulor under tumultet.
Officerarna skändade drottningens lik
Den 10 juni 1903 samlades omkring 100 officerare på Belgrads krogar.
Efter en blöt kväll begav de sig strax efter midnatt mot palatset. Där sprängde de den stora porten med dynamit. Explosionen gjorde samtidigt att palatset lades i fullständigt mörker.
”Upprepade gånger sköt de mot kungen och drottningen och högg drottningen med sina svärd. De skar i hennes armar och sprättade upp hennes mage.” Herbert Vivian, 1904
De överrumplade vakterna gjorde endast sporadiskt motstånd och snart stod officerarna i kungens och drottningens sovgemak. Rummet var tomt.
Desperata vände kuppmakarna ut och in på hela palatset – men regentparet stod inte att hitta. Rasande återvände de till sovrummet, där de välte omkull möblerna och skar sönder gardinerna med sina sablar.
Till slut fick de tag i kungens uppassare, som under dödshot tvingades peka ut kungligheternas gömställe. Stum av skräck nickade uppassaren mot en lönndörr, som var till hälften dold bakom sängen.
Med en yxa bröt officerarna upp dörren och avslöjade kungen och drottningen, som barfota och iförda nattkläder tagit skydd i ett skåp.
Peter I, som efterträdde den mördade Alexander I, blev Serbiens siste kung.
Regentparet hade knappt klivit ut, förrän en officer avlossade ett skott mot dem. Ytterligare ett stort antal skott avfyrades, varpå mördarna skändade drottningens lik.
”Upprepade gånger sköt de mot kungen och drottningen och högg drottningen med sina svärd. De skar i hennes armar och sprättade upp hennes mage”, rapporterade den engelske journalisten Herbert Vivian.
Till slut kastade officerarna ut kropparna från slottets balkong.
Efter kuppen intog Peter I från Karaderdavic-dynastin tronen. Men morden fick även mer långtgående konsekvenser.
Dragutin Dimitrijevic fick nämligen en framträdande position inom armén, och tio år senare – 1914 – utnyttjade han sin makt för att planera mordet på den österrikiske ärkehertigen Franz Ferdinand, en händelse som utlöste första världskriget.