I slutet av augusti 2023 publicerades en mugshot på USA:s tidigare president Donald Trump i media.
Trump skrev in sig i historieböckerna som den första amerikanska presidenten som fotograferades efter åtal.
Men han är långt ifrån den första som förevigats av polisfotografer.
Polismyndigheter började ta bilder av gripna cirka 160 år tidigare - bara några år efter det att fotografin hade uppfunnits.
Den belgiska polisen blev först med att inse den nya teknikens potential. Redan 1843 fotograferade de interner i landets fängelser för att kunna identifiera dem om de hamnade bakom galler igen.
Idén spreds snabbt och inom några år hade polisen i storstäder som London, Paris och New York också börjat fotografera de anhållna och skapat album med personer från den kriminella världen.
Bilderna åtföljdes vanligtvis av korta texter som beskrev brottslingarnas speciella egenskaper, såsom tatueringar och ärr.
Donald Trump fick ett mugshot taget efter att Fulton County-myndigheterna anklagade den tidigare presidenten för att försöka manipulera delstaten Georgias valresultat 2020.
Fingrar och fötter för att avslöja brottslingar
Den moderna mugshot-bilden med fram- och sidoporträtt utvecklades av den franske polisen Alphonse Bertillon år 1888.
Han standardiserade inställningarna för fotograferingen med avseende på avstånd, vinkel och ljus så att bilderna kunde jämföras och försåg alla foton med måttangivelser, inklusive längden på den gripnes huvud, öron, fötter och fingrar.
Syftet var att identifiera vaneförbrytare, även om de var förklädda.
Bertillons metod väckte genklang, men förlorade i början av 1900-talet mark till en ny uppfinning - fingeravtryck - som visade sig vara en mer exakt metod för identifiering.
Även om Bertillons mätningar försvann, överlevde hans standardiserade porträttbilder och används fortfarande, som USA:s tidigare president Trump nu kan nicka igenkännande till.