Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

James Butler Hickok

Sheriffen sköt på allting

”Wild Bill” Hickok är lagens väktare i staden Abilene. En dag på jobbet skjuter han en bråkmakare, som även är en gammal personlig fiende. Staden är i uppror.

Polfoto/Topfoto & Bridgeman/Shutterstock

Den 5 oktober 1871 verkar bli ännu en hektisk dag för sheriff James Butler Hickok. Med målmedvetna steg går han genom sin lilla stad, Abilene i Kansas.

Gatorna sjuder av liv. Ljudet av hästhovar och knarrande vagnshjul blandas med ett ständigt råmande från boskap och ropen från de cowboys som driver dem framåt.

Från stadens många salooner hörs munter pianomusik och skrän från berusade gäster. Någonstans pågår ett slagsmål, hör Hickok.

Slagsmål hör till vardagen i Abilene som grundades för bara några år sedan och är en av de vildaste i Västern. Hit kommer köpmän och cowboys med sin boskap ända från Texas.

De träffas vid järnvägsstationen där kreaturen stuvas ombord på tågen som för dem vidare mot nybyggarlandet i väster.

Wild Bill Hancock/James Butler Hickok

I nästan ett år har den före detta revolvermannen ”Wild Bill” Hickok varit sheriff i Abilene. Han är respekterad – men har även fiender.

© FotoGuy 49057/Flickr

Medan kor och tågvagnar försvinner bort i ett ångmoln tar sig männen till stadens salooner. Där kan de få något att dricka och koppla av efter alla strapatser.

Det är de här männen saloonerna lever av – och slagsmål, brutna näsor och sönderslagna inventarier kommer på köpet.

Det slagsmål som nu är i gång verkar vara av det allvarligare slaget. Massor med folk har redan samlats på gatan utanför och många har också dragit sina revolvrar.

Situationen hotar att urarta när Hickok tränger sig in i folkmassan.

Namnet är ”Wild Bill” Hickok

Den 34-årige sheriffen är van vid slagsmål och vapen, inte bara från Abilene där han varit sheriff i snart ett år. Sitt första vapen fick han redan som pojke.

Hickoks far var medlem i en organisation som hjälpte förrymda slavar. När slavägarna kom till familjens gård för att kräva tillbaka sina slavar hjälpte Hickok till att jaga iväg dem.

Han bär alltid sina revolvrar lösa i bältet så att han ska kunna dra dem blixtsnabbt.

Arton år gammal var Hickok inblandad i ett brutalt slagsmål där han felaktigt trodde att han hade dödat sin motståndare.

För att slippa straff flydde han till Mellanvästern och blev medlem i en gerilla som spred skräck bland slavägarna.

År 1863, under inbördeskriget, kom han för första gången i kontakt med lagens långa arm: han fick anställning inom nordstaternas militärpolis.

Men Hickoks lön betalades aldrig ut och han lämnade jobbet. Han började i stället att ägna sig åt poker.

År 1865 hamnade han i bråk med en man om en spelskuld och det slutade med att de båda duellerade på öppen gata – den första av de berömda pistoldueller som senare skulle bli så populära i film efter film från Hollywood.

Sheriffstjärnan

Den karaktäristiska stjärnan har sitt ursprung i New York. I Västern gjordes den av det material man råkade ha till hands.

Många sheriffer fick nöja sig med en stjärna gjord av en gammal konservburk, och en sheriff i Texas hade en stjärna som var gjord av det mexikanska myntet ”ocho reales”.

Hickok dödade sin motståndare och greps senare för mord, men under rättegången ansåg juryn att det hade varit tal om en ”rättvis kamp”.

Som revolverman anses Hickok, som under den här perioden började kalla sig ”Wild Bill”, ha dödat fem män och medverkat till ytterligare tre andra personers död.

Saloonägaren drar blankt

Efter flera jobb som sheriff i olika städer slog sig Hickok ned i Abilene – en präriestad med tvivelaktigt rykte. Hickoks företrädare på posten som sheriff hade dödats i ett bakhåll.

Men den nye sheriffen Hickok lyckas snart sätta sig i respekt hos folket. Om någon Abilenebo hamnar i svårigheter behöver han bara ropa Hickoks namn så ger slynglarna upp direkt.

Hickok närmar sig den upphetsade folkmassan. Han har bestämt sig för att sätta stopp för slagsmålet innan det går helt överstyr.

I folkmängden får han syn på ett välbekant ansikte: Phil Coe, en av ägarna till saloonen ”Bull's Head”.

När han upptäcker en skugga som kommer runt ett hörn reagerar han instinktivt. Utan att tänka avfyrar han sina vapen igen.

Coe och Hickok tål inte varandra. Ingen minns längre riktigt varför, men någon har hört de båda männen bråka om vem av dem som är skickligast med revolvern; andra påstår att bråket har med en kvinna att göra.

Hur som helst tycks det bli allvar nu. Plötsligt avfyrar Coe sin revolver – något som är strängt förbjudet innanför stadens gränser.

Hickok förklarar genast att Coe är arresterad. Coe försvarar sig med att han bara försökt skjuta en herrelös hund – en handling som till och med ger en belöning på 50 cent per skjutet djur.

VIDEO – Följ med Hickok på arbetet som sheriff i Abilene i Kansas:

Innan Hickok hinner reagera på Coes fräcka provokation riktar den ilskne saloonägaren sina vapen mot honom och avlossar två skott.

Det ena slår i marken mellan Hickoks fötter, det andra går rakt genom skörten på hans rock.

Två döda i Abilene

Därefter sker allting så fruktansvärt snabbt att de som befinner sig runtomkring knappt hinner uppfatta vad som pågår. Hickok är inte sheriff för ingenting.

Han bär alltid sina revolvrar – Colt modell 1851 med silverbeslag och elfenbenskolv – lösa i bältet så att han ska kunna dra dem blixtsnabbt. Och han siktar mycket bra.

Coe faller ihop på marken, dödligt sårad.

Hickok ser sig omkring. Han är fortfarande på helspänn. Hans blick registrerar vaksamt minsta rörelse, minsta förändring i folkmassan.

När han upptäcker en skugga som kommer runt ett hörn reagerar han instinktivt. Utan att tänka avfyrar han sina vapen igen.

Mannen träffas av två kulor i huvudet. Hickok följer honom med blicken när han segnar ned. Så inser han det fasansfulla: Han känner igen mannen.

Det är Mike Williams, hans egen vicesheriff som kommit rusande för att hjälpa honom! Hickok har skjutit ihjäl sin kollega.

Williams dör omedelbart. Hickok är skakad. Han bär in honom i närmaste hus och rusar sedan ut på gatan igen för att ta vapnen ifrån de cowboys som samlats där ute.

Coe, som fortfarande lever, bärs upp till sitt rum på saloonen. En läkare tittar till honom och konstaterar att han inget kan göra. Tre dagar senare dör Coe i fruktansvärda plågor.

Sheriffen blir frikänd

Stämningen är spänd i Abilene. Coe har många vänner i staden – det ryktas till och med att saloonägaren bjöd 200 personer på gratis drinkar samma dag som han dog, i syfte att hetsa till oroligheter och tvinga fram en konfrontation med Hickok.

Den 9 oktober 1871 hålls likbesiktning och förhör av vittnen för att för­söka klarlägga varför två män sköts ihjäl på öppen gata i Abilene.

Vittnen berättar att Coe och Hickok stod mindre än 2,5 meter från varandra när de dödande skotten avlossades.

Det betyder att Coe antingen har varit redlöst berusad eller en synnerligen usel skytt eftersom han missade Hickok på så kort avstånd.

Georg Ruffner var sherif i Arizona i slutningen af 1800-tallet

En lugn dag på jobbet. Georg Ruffner var sheriff i Arizona i slutet av 1800-talet.

© Bridgeman

Fem goda råd till stadens nye sheriff

Sheriffernas läromästare De fem råden är skrivna av David J. Cook, som år 1882 gav ut boken ”Hands Up!” om sina 20 år som sheriff i Vilda västern.

  • Slå aldrig en fånge i huvudet med din pistol. Kanske behöver du använda den senare och upptäcker då att den inte fungerar. Brottslingar gömmer ofta vapen på sig och drar dem när du tror att de är avväpnade.

  • Försök aldrig arrestera någon om du inte är helt säker på att du har rätt att göra det. Ha antingen en arresteringsorder till hands, eller var säker på att den man du försöker arrestera har begått brottet.

  • Var på din vakt när du försöker gripa någon. Ge aldrig mannen en chans att dra sin pistol. Om han ser ut att vara desperat ska du ha ditt vapen i handen eller vara beredd att dra det när du ger dig till känna. Mitt motto har alltid varit: ”Det är bättre att döda två män än att låta en man döda dig”.

  • När du har gripit och avväpnat din fånge ska du behandla honom som en fånge bör behandlas: så milt hans uppförande tillåter. Om du inte tar väl hand om fångarna när du har dem i ditt förvar, kommer de brottslingar som du senare har anledning att arrestera att göra kraftigt motstånd och försöka sälja sitt liv så dyrt som möjligt.

  • Lita aldrig på en bråkstakes hedersord. Ge honom aldrig friheter som kan äventyra din egen säkerhet eller ger honom en chans att rymma. Nio av tio fångar har ingen hederskänsla över huvud taget.

Alla vittnesmål om Coes beteende visar att Hickok inte skulle ha haft några svårigheter att övermanna honom – eller med andra ord: Hickok överreagerade.

Trots detta blir sheriffen frikänd. Domen är inte alls överraskande för invånarna i Abilene. I Västern kan sheriffen göra nästan som han vill, bara han ser till att upprätthålla lag och ordning.

Att någon blir nedskjuten är inte särskilt uppseendeväckande. Om båda parter är beväpnade betraktas dråp ofta – stick i stäv mot landets lagar – som en ”rättvis kamp”, en duell mellan gelikar och därmed en privatsak.

Inte heller dådet mot Williams läggs Hickok till last. Sheriffen behöver bara betala för transporten av Williams lik till hans hemstad Kansas City och för en pampig begravning med orkester.

Lokaltidningen i Kansas City, Journal of Commerce, följer begravningen och beskriver dråpet på Williams som ”en ren olyckshändelse”.

Tegning af slagsmål i en western saloon

Sheriffen levde farligt på grund av alla vapen som fanns i omlopp.

© Mary Evans

Men många av invånarna i Abilene tar inte lika lätt på vad som har hänt. Alla känner till motsättningarna mellan Hickok och Coe och snart säger byskvallret att Hickok lurade Coe i en fälla innan han sköt.

Sheriffen är rädd för bakhåll och går alltid mitt på gatan i Abilene. Han känner sig fredlös. Någon har satt ett pris på hans huvud – 11.000 dollar. Han bär ett avsågat jaktgevär under rocken.

Medlemmarna i stadens ledning, som sheriffen ansvarar inför, börjar tänka tillbaka på flera tidigare fall då Hickok varit för snabb på avtryckaren.

Mindre än två månader efter skotten mot Coe och Williams har folkopinionen vänt och Hickok får veta att han inte längre behövs i Abilene. Han lämnar staden i onåd.

Västern blir mindre vild

Mordet på Williams kommer att plåga Hickok resten av livet. Under en period uppträder han i västernshower tillsammans med den lassokastande legenden ”Buffalo Bill” Cody. Därefter blir han guldgrävare.

År 1876 dödas Hickok medan han spelar poker. Han hade två ess och två åttor på hand – det som sedan kom att kallas ”död mans hand”.

Hickoks fall speglar utvecklingen i USA: den vilda västern håller på att tämjas. Civilisationen har brett ut sig över prärien där småstäderna blomstrar med industrier och affärer.

Regeringen i Washington skaffar sig mer makt för att kunna kräva in skatter och skydda samhället. Till den uppgiften krävs pålitliga män.

Kongressen upprättar ett justitiedepartement som övervakar ordningsmakten. Sheriffen ska nu bli laglydig.

Galgen väntade på bovarna

Lagarna var tydliga i Vilda västern men det var inte alltid folk följde dem. Domaren tog ofta hänsyn till den åtalades rykte när straffet skulle bestämmas. Ofta blev straffet döden i stadens offentliga galge.

  • Sheriffen kom från England

    USA:s historia som brittisk koloni avspeglas i myndigheternas sätt att handskas med lagen. Liksom i det medeltida England var det en folkvald, oavlönad polis – en så kallad ”sheriff” efter det engelska ”shire reeve”, en kunglig uppsyningsman – som såg till att lagarna följdes i kolonierna.

  • De första polismännen

    När kolonierna gjorde sig fria från England 1776 behöll den nybildade nationen USA sina sheriffer. I takt med att städerna i öster växte fick de riktiga poliskårer, först
    i Boston (1838) och New York (1845). Sherifferna fanns kvar i områdena i väster.

  • Ett ansvar för begravningsentreprenörerna

    Nackdelen med sheriffsystemet var att sheriffen och andra lokala ordningsmän – domaren och begravningsentreprenören (som spelade en viktig roll när det gällde
    att utreda brott) – var svåra att kontrollera. Därmed blev domen ofta en fråga om den misstänktes livsstil och hans rykte.

  • Straffet verkställdes genast

    När brottslingen gripits följde en snabb rättegång och dom. Avrättningar var vanliga – inte bara för mord utan även för boskapsstöld som farmarna i Västern såg mycket allvarligt på. Dödsstraff verkställdes genom offentlig hängning, och fungerade på så sätt samtidigt som en varning för andra.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj