Night Stalker mördade för Satan

Night Stalker hittas

Ramirez beställer en kopp svart kaffe och en pretzel. Medan han väntar på sin växel pekar plötsligt en äldre mexikansk kvinna på honom och utbrister:

”El matador!” – ”Mördaren!”

Ramirez är inte medveten om att Los Angeles-polisen några dagar tidigare har identifierat honom som The Night Stalker, seriemördaren som under ett år har torterat och dödat minst femton kvinnor, män och barn i storstaden.

”Hur vet den där tanten att jag är en mördare?” tänker Ramirez.

När han vänder blicken mot hyllan med dagens tidningar får han svaret. Hans ansikte pryder alla tid­ningars förstasidor.

Chockad rusar Ramirez ut ur butiken. Vid det laget har dock ägaren redan ringt polisen. Samtliga polisbilar i Los Angeles östra distrikt är på väg med påslagna sirener.

Även två polishelikoptrar har skickats ut.

Ramirez springer bort från butiken. Han inser att han nu är jagat villebråd.

Night Stalker led av epilepsi

Seriemördare föds inte som onda män­niskor. Deras mordiska böjelser har sitt ursprung i upplevelser i barndomen och beror i de flesta fall på en kombination av arv och en skadlig miljö.

Richard Ramirez utgör inget undantag.

Den mexikanske immigrantsonen växte upp i El Paso i Texas som det yngsta av fem syskon.

Hans pappa var en våldsam man med häftigt temperament som ofta slog sina barn.

Fram till puberteten led Richard Ramirez av epileptiska anfall som uppstod i tinningloben i hjärnan.

I tinningloben sitter bland annat amygdala, det område i hjärnan som reglerar våra känslor.

Epileptiska anfall kan i vissa fall ge upphov till synrubbningar och hallucinationer.

För somliga kan anfallen även medföra aggressivitet, starka religiösa upplevelser och en avvikande, perverterad sexualitet.

Allt detta var okänt när Richard växte upp på 1960-talet. Så här i efterhand är det emellertid uppenbart att de epileptiska anfallen i barndomen fick långtgående konsekvenser för hans mentala hälsa.

Night Stalker tillbad Satan

Som barn drabbades Richard ofta av hallucinationer, som bland annat tog sig uttryck i hemska monster som sprang runt i familjens trädgård.

När han senare hörde sin äldre kusin Mike berätta om mord som han begått under sin tid som soldat i Vietnam gjorde det honom egendomligt upprymd.

Mike visade honom även bilder av de vietnamesiska kvinnor och män han dödat under kriget, vilket ytterligare stimulerade den unge Richards alltmer perverterade sexualitet.

Familjen Ramirez var djupt religiös, men med sina många mörka tankar kunde Richard inte förlika sig med familjens kristna värderingar.

Därför började han tillbe Satan. Mörkrets furste skulle säkert inte ha några problem med hans förbjudna tankar och känslor, utan till och med uppmuntra dem.

”Satan är en stabiliserande kraft i mitt liv. Han ger mig en anledning att existera”, förklarade Richard Ramirez senare om sitt förhållande till Satan.

Den 4 maj 1973, när Ramirez var tretton år gammal, blev han vittne till en händelse som skulle föra honom ännu längre in i Satans famn.

Han var på besök hos sin kusin Mike, som sin vana trogen bråkade med sin fru Jessie.

Plötsligt slet Mike fram en pistol och höll den mot Jessies huvud. Hon trodde inte att han skulle skjuta, så hon stack provocerande fram hakan och skrek: ”Och vad har du tänkt göra med den?!”

Sekunden därpå klämde Mike åt om avtryckaren och sköt henne i huvudet. Jessie föll död ner på lägenhetsgolvet.

”Du berättar inte för någon levande själ om det här! Fattar du?” varnade Mike sin yngre kusin.

En kort tid senare greps Mike, men Richard berättade inte för någon i sin familj om det han sett i lägenheten.

Efter mordet blev hans sexuella fanta­sier om döda kvinnor fler, och snart skolkade Ramirez från skolan för att ta droger, göra inbrott och döda djur som kaniner och prärievargar.

Han njöt av att sticka sin kniv i buken på djuren.

Ramirez tillbringade också alltmer tid på kyrkogården i El Paso, där han ofta sov på nätterna för att slippa fadern.

Cellkamrat uppmanade Night Stalker att döda

År 1978 vände Ramirez sin familj ryggen och flyttade till Los Angeles.

Där började han använda kokain. I stället för att sniffa drogen injicerade han den för att känna effekten med det samma.

Hans besatthet av Satan tilltog, och vid ett tillfälle deltog han i en satanistisk ri­tual hos Anton LaVey, vars bok Den sataniska Bibeln Ramirez var fixerad vid.

”Jag kände Satans iskalla hand vidröra mig och upplevde hans närvaro. Det skakade mig i grunden”, berättade Ramirez senare om ceremonin.

År 1981 hamnade Ramirez i fängelse för att ha stulit en bil.

Där delade han cell med en annan hängiven satanist. Mannen berättade att Satan skyddar och hjälper den som tillber honom:

”Man behöver aldrig känna skuld för någonting. Den enda lag som gäller är att man är trogen mot sig själv. Vill man döda någon är det inget problem. Det som är dåligt för andra är bra för oss. Förstår du?”

Ramirez förstod bara alltför väl.

Gammal dam mördades i sängen

Jennie Vincow var 79 år gammal och bodde ensam i en liten lägenhet på Chapman Street i Hollywood Hills.

Hennes vuxne son Jack bodde i lägenheten ovanför, vilket gav henne en känsla av trygghet när det blev mörkt.

Natten till den 28 juni 1984 sov hon så djupt att hon inte hörde att gallret till sovrumsfönstret slets loss.

Hon såg inte heller den långa, smala silhuetten som klättrade in genom fönstret eller hörde hans svordomar när han insåg att hon inte hade något som var värt att stjäla.

Jennie Vincow vaknade först när mannen satte en kniv i hennes bröst.

Ett skrik undslapp hennes läppar när hon desperat försökte knuffa undan angriparen.

Plötsligt kände hon en hand över munnen och knivens vassa blad mot sin hals.

I en sammanhängande rörelse skar inbrottstjuven igenom halsen från öra till öra. Såret var så djupt att huvudet nästan lossnade från kroppen.

Richard Ramirez såg ner på sitt offer och upplevde en känsla av eufori och sexuell upphetsning.

”Att döda någon är olikt allt annat. Det kan inte beskrivas i ord. Att ha den makten över ett liv – ingenting är mer sexuellt upphetsande. Det är det ultimata, något som väldigt få människor får upp­leva”, sa Ramirez vid ett senare tillfälle.

Under de följande månaderna höll sig Richard Ramirez i skinnet och ägnade sig enbart åt att göra inbrott, men den kick han fått av att döda den gamla damen kunde han inte glömma.

Night Stalker tog ögon som souvenirer

Den 17 mars 1985 körde Ramirez omkring i Los Angeles på jakt efter ett nytt offer. I hans freestyle spelade rockgruppen AC/DC:s låt Highway to hell.

Han fick syn på en gul Camaro på väg ut ur staden.

I förarsätet satt en liten attraktiv brunett. Ramirez bestämde sig för att följa efter henne.

Brunettens namn var Maria Hernandez. Efter ett tag parkerade hon utanför sitt hus i staden Rosemead, som ligger några kilometer från Los Angeles.

Hon var på väg till sin ytterdörr när Ramirez plötsligt stod bakom henne med en pistol i handen.

Maria Hernandez vände sig om och gav ifrån sig ett skrik. Samtidigt höll hon reflexmässigt upp handen med bilnycklarna framför ansiktet. Ramirez avfyrade sin pistol, men på något mirakulöst vis riktades kulan om av nycklarna.

Maria Hernandez föll dock till marken och spelade död.

Ramirez föste hennes kropp åt sidan och gick in i huset.

Maria Hernandez rums­kamrat Dayle Okazaki skrek vid åsynen av den svartklädde mannen med AC/DC-keps på huvudet. I nästa sekund sköt Ramirez henne i huvudet.

Efter att ha tömt bostaden på värde­saker rusade han ut och körde därifrån.

Maria Hernandez ringde till polisen och kördes in på stationen, där hon lämnade en beskrivning av sin angripare.

Hög på sitt senaste mord beslutade Ramirez att ge sig ut på jakt igen bara åtta dagar senare. Den här gången tänkte han dra ut på mordet.

Som han senare uttryckte det: ”För en äkta mördare är ett bra mord som en god måltid. Man vill att det ska vara så länge som möjligt, så att man får ut maximalt ur det.”

Klockan två på natten den 27 mars bröt sig Ramirez in hos det äkta paret Vincent och Maxine Zazzara, som bodde i staden Whittier, cirka femton kilometer söder om Los Angeles.

Först sköt han mannen, som låg och sov i vardagsrummet, i tinningen.

Därefter gick han in i sovrummet, där Maxine Zazzara befann sig. Han skar av telekabeln och knöt ett tygstycke runt hennes mun.

Medan han letade igenom huset tog Maxine fram ett hagelgevär som legat under sängen. Hon siktade mot inbrottstjuven och klämde åt om avtryckaren, men geväret var inte laddat.

Ramirez, som blev rasande över att hon försökt skjuta honom, löpte amok. Han tog en kniv från köket och försökte skära ut hennes hjärta, men lyckades inte ta sig igenom bröstkorgen.

Medan blodet forsade ur Maxine beslutade Ramirez att skära ut hennes ögon. Han ansåg att själen satt i ögonen och ville ta hennes själ som en souvenir.

Ramirez skar bort ögonlocken och karvade därefter ut båda ögonen och lade dem i ett smyckeskrin som han stulit. Under hela illdådet skrattade han för sig själv.

Night Stalker lämnade sitt märke

Under de följande månaderna fortsatte Ramirez med sina överfall. Nu började hans härjningar verkligen uppmärksammas, både av polisen och i pressen.

I synnerhet överfallet på det äldre syskonparet Mabel Bell (83 år) och Florence Lang (80 år) den 1 juni 1985 väckte bestörtning.

På Mabels lår och på väggen ovanför hennes säng hade ett omvänt pentagram ritats med offrets röda läppstift.

På det omvända pentagrammet pekar två av spetsarna uppåt, ett tecken som symboli­serar den behornade guden – Satan.

Ramirez blodrus kulminerade i juli och augusti 1985, då han överföll och mördade åtta kvinnor och män.

Vid det här laget var invånarna i Los Angeles County paniskt rädda för den mystiske seriemördaren, som av stadens medier fått namnet The Night Stalker.

Namnet syftade på mördarens förkärlek för att bryta sig in i sina offers hem på natten och mörda dem medan de sov.

Försäljningen av eldhandvapen, lås och fönstergaller ökade markant i Los Angeles sommaren 1985, då alla nyhetsstationer och tidningar bevakade den ­satanistiske seriemördarens brott med skrämmande detaljrikedom.

The Night Stalker fick till och med flera personer att måla sina hus i mörka färger, eftersom mördaren oftast slog till mot beige och gula hus – något som dock var helt slumpmässigt.

Pressen på polisen och politikerna ökade i takt med att överfallen och morden blev allt fler under juli och augusti 1985.

Som tur var hade polisen en del ledtrådar att gå på.

Utredarna hade fått en bra beskrivning av seriemördaren från ett överlevande offer vid namn Somkid Khovananth, en thailändsk kvinna som den 20 juli 1985 överfallits av The Night Stalker i sitt hem i Los Angeles-området Sun Valley.

Strax dessförinnan hade hennes man blivit skjuten och dödad av den mordiske inbrottstjuven. Lyckligtvis lät Ramirez bli parets son.

”Han hade brun hy, dåliga tänder och var cirka 185 centimeter lång. Hans hår var långt och krulligt och han svettades ymnigt”, berättade Somkid Khovananth för Frank Salerno och Gil Carrillo, som ledde Night Stalker-utredningen.

Hon hade gott om tid på sig att inpränta angriparens utseende. Först slog han henne sönder och samman och därefter våldtog han henne på sängen, bredvid den döde maken.

”Han är farligare än ord kan uttrycka. Så brutal, så ondskefull, så blodtörstig. Hans ögon var som ett djurs. De var inte mänskliga”, löd hennes beskrivning.

Frank Salerno var övertygad om att det bara var en tidsfråga innan polisen skulle hitta honom: ”Det svinet är alldeles för aktiv för att inte åka fast.”

Kvinna identifierar Night Stalker

I början av augusti 1985 publicerade Los Angeles-polisen en fantomteckning av The Night Stalker och utfäste samtidigt en belöning på motsvarande 680 000 kronor för information som ledde till att mördaren kunde gripas.

Ett par veckor senare gjorde polisen två stora genombrott.

Först hittade de seriemördarens flyktbil, en orange Toyota, som han setts köra kring midnatt den 24 augusti 1985, strax innan han överföll ett äkta par i staden Mission Viejo, åtta mil från Los Angeles.

På bilens backspegel hittade utredarna ett fingeravtryck. Nu saknade de bara ett namn.

Det fick de några dagar senare, då en kvinna vid namn Donna Myers kontaktade polisen. Hon berättade att hon emellanåt förvarade stulna smycken åt en kriminell person vid namn Richard, som var väldigt lik polisens fantomteckning av The Night Stalker.

Donna Myers kände inte till hans ­efternamn, men det gjorde hennes tidigare pojkvän Armando Rodriguez.

Hon berättade att han vid ett tillfälle presenterat henne för Richard. Polisen kontaktade Armando Rodriguez och från honom fick de efternamnet på en av de mest ­beryktade seriemördarna i Kaliforniens historia: Ramirez.

Seriemördarens fullständiga namn i kombination med fingeravtrycket från bilen gav en träff i brottsregistret på 25-årige Richard Ramirez från El Paso.

Snart syntes The Night Stalkers ansikte på förstasidan på samtliga större tidningar i Kalifornien.

Människojakt på Night Stalker

Att han var avslöjad insåg Ramirez själv först den 31 augusti, strax innan han rusade ut ur Mike’s Liquor Store på South Towne Avenue i Los Angeles.

Med hjärtat i halsgropen och det långa håret blött av svett sprang Ramirez över vägen.

Han hoppade på en buss, men där pekade de övriga passagerarna förskräckt på honom.

När Ramirez hoppade av bussen hörde han polissirener på avstånd och såg polisens helikoptrar cirkla likt rovdjur kring sitt byte.

Desperat och utmattad sprang Ramirez nedför Hubbard Street, där invånarna huvudsakligen var mexikanska invandrare som han själv.

På gatan tvingade han till sig en bil i vilken 28-åriga Angela De La Torre just satt sig. Kvinnan kände genast igen honom från nyheterna och skrek ”El Matador! El Matador!”, precis som den gamla kvinnan i butiken.

Angelas granne, 55-årige José Burgoin, stod och vattnade i sin trädgård när han hörde skriken. Med sina två vuxna söner i hälarna sprang han bort till bilen.

”Hallå där! Kliv ut ur damens bil!” vrålade José Burgoin.

Samtidigt kom även Angelas make Manuel fram till bilen. I handen höll han ett järnrör. Manuel slet upp förardörren och slog till Ramirez i bakhuvudet.

Med blod rinnande nedför nacken lyckades Ramirez ta sig ut ur bilen och började springa längs Hubbard Street.

Den skadade brottslingen kom dock inte långt. Manuel hann snart ifatt honom och riktade ytterligare ett slag mot Ramirez bakhuvud. Den flyende mördaren föll till marken och Manuel ställde sig över honom med järnröret höjt:

”Om du reser dig dör du!”

Andres Ramirez var den första polisen som anlände till platsen ett par minuter senare. Han satte handfängsel på den blödande Richard Ramirez och körde strax därefter Los Angeles mest beryktade seriemördare till polisstationen Hollenbeck några kilometer därifrån.

Fastkedjad vid en stol i förhörsrummet lade Richard Ramirez huvudet på bordet framför sig och började nynna på sin favoritlåt Night prowler (”Nattstrykare”) av AC/DC.

”Hur kunde Satan låta detta ske?” tänkte han.

Night Stalker dömdes till döden

Efter gripandet den 31 augusti 1985 dröjde det fyra år innan Richard Ramirez slutligen fick sin dom.

Processen mot honom var den dittills dyraste i Kaliforniens historia och rättegångshandlingarna utgjordes av 50000 sidor.

Först den 20 september 1989 föll domen. Ramirez befanns skyldig till tretton mord, fem mordförsök, elva våldtäkter och fjorton inbrott. Han dömdes till döden.

Senare har ytterligare två mord tillskrivits Ramirez, som troligen har mördat ännu fler människor än så.

Delstaten hann dock aldrig avrätta honom. År 2013 dog Ramirez av maligna lymfom vid 53 års ålder.

Vid det laget hade han suttit i dödscell i San Quentin-­fängelset i 23 år. Under alla dessa år visade Ramirez aldrig någon ånger över sina handlingar. Tvärtom log han hånfullt när domen mot honom förkunnades 1989:

”Jaha?! Och?!” utbrast han inför de församlade journalisterna när han lämnade rättssalen: ”Döden ingår alltid i dealen. Vi ses i Disneyland!”