Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Jack Sheppard i fängelsecell

Inga lås stoppade Londons utbrytarkung

Efter att ha bestämt sig för att leva som tjuv vinner en fattig snickarlärling 1724 Londons stora beundran. Han leker kurragömma med ordningsmakten, som inte lyckas hålla honom inspärrad.

English School/Bridgeman Art Library/Ritzau Scanpix

I fängelset Newgate är nätterna särskilt mörka, men den unge fången i cellen behöver inte något ljus. En oktobernatt år 1724 ställer han sig i rummets eldstad och kikar upp i den trånga skorstenen. Ovanför sig känner han en inmurad järnstång.

Fången börjar mödosamt skrapa på murbruket runt stången med en rostig spik.

Järnstången ska han använda för att slå upp ett hål i cellens tak. På nästa våning väntar sex låsta fängelsedörrar, som han antingen måste dyrka upp med spiken eller lyfta av från gångjärnen.

”Stackars sate! Nu var jag en tjuv, och en kort tid senare även inbrottstjuv.”
Ur Jack Sheppards självbiografi, som troligen skrevs av författaren Daniel Defoe

Inte heller de 20 meterna ner från Newgates tak skrämmer honom, för han har redan tillverkat ett rep av filten i cellen. I beckmörkret utför han målmedvetet sina uppgifter.

Nästa morgon vaknar Londons invånare till nyheten att den dödsdömde tjuven Jack Sheppard har rymt från fängelset. Det är fjärde gången på ett och ett halvt år som han lyckas med den bedriften.

Kvinnligt sällskap betalas med silver

Londons utbrytarkung föds år 1702 i den fattiga stadsdelen East End. Fadern dör när Jack är liten, så han och hans bror tvingas tidigt ut i vuxenlivet. Som 15-åring börjar Jack som snickarlärling. Han är liten till växten, men stark som en oxe, så han blir snart duktig på sitt yrke och arbetar flitigt – tills han börjar frekventera puben Black Lion.

På den smutsiga puben håller kvarterets tjuvar och prostituerade till, och 21-årige Jack inser att han hellre vill ägna sin tid åt sprit och spel än hårt arbete. På puben faller han också pladask för den fylliga Elizabeth Lyon, även känd som ”Edgworth Bess” efter sin födelseort i Middlesex. Bess kärlek är dock inte gratis, så snickarlärlingen behöver skaffa pengar.

Konstnär målar porträtt av Sheppard

Mot betalning lät fångvaktarna nyfikna personer besöka Jack Sheppard medan han satt i fängelse. En av dem var en konstnär, som målade Jacks porträtt.

© The Stapleton Collection/Bridgeman Images

En vårdag år 1723 har Jack ett snickaruppdrag på en pub när han får syn på ett par silverskedar som ligger framme – blanka och frestande. I en handvändning försvinner de ner i hans verktygslåda.

”Stackars sate! Nu var jag en tjuv, och en kort tid senare även inbrottstjuv”, beklagar sig Jack i en publikation om hans liv, som utger sig för att vara självbiografisk, men som sannolikt skrevs av författaren Daniel Defoe (1660–1731).

”I slutet av juli skickade mäster ut mig på ett jobb i ett hus”, berättar Sheppard. ”Där stal jag en rulle tyg utan att någon fattade misstanke.”

”I går spärrades Sheppard, en notorisk inbrottstjuv som senast rymde från New Prison, in på Newgate efter att ha tagits till fånga av Jonathan Wild.”
Notis i tidningen Daily Journal när Jack Sheppard grips för tredje gången

En av de övriga hantverkarna får dock syn på tygrullen hos Jack och anger honom för ägaren. Jack förnekar allt och får sin mor att tala i sin sak. Han går fri, men Jacks mäster, som han hyr ett rum hos, är inte glad.

Lärlingen som han har varit så nöjd med irriterar honom med sitt utsvävande liv och sin förälskelse i den vulgära skökan Bess. För att straffa Jack låser mäster ute honom ur huset, men morgonen därpå hittar han ändå alltid lärlingen sovande i sin säng på fjärde våningen!

Jack är inte heller nöjd, och bara åtta månader innan hans sju år långa lärotid är avslutad säger han upp sig från sin lärlingsplats den 2 augusti 1723.

Rakkniv säkrar rymningen

I februari 1724 slår sig Jack samman med sin tjuvaktige storebror Thomas, som håller till på Clare Market i centrala London. En dag åker emellertid Thomas olyckligtvis fast, varpå han anger sin lillebror.

Medan Jack sitter på puben och spelar hasard med några vänner dyker en nattvakt upp. Han släpar med sig Jack till fängelset St Giles’s Roundhouse. Där får den unge tjuven tillbringa natten för att senare ställas inför en domare, anklagad för inbrott på Clare Market.

Brottsling lyckades ta sig ut ur fängelset

Säkerheten på 1700-talets europeiska fängelser var inte särskilt imponerande. Vakterna var korrumperade, de gamla byggnadernas murar vittrade sönder och besökare visiterades sällan, vilket innebar att de kunde smussla med sig saker som internerna sedan kunde använda för att rymma.

Jack har dock andra planer. Gömd i fickan har han en rakkniv, ett användbart verktyg. Med kniven skär Jack loss en ryggpinne från en stol, som han använder för att hacka upp ett hål i taket. Efter några timmar sänker sig mörkret och i gryningen har hålet blivit tillräckligt stort för att han ska kunna pressa sig igenom och ta sig upp på taket.

Nere på gatan slår förbipasserande larm: ”Rymning!”

Jack firar sig obekymrat nedför muren med ett lakan och en filt som han har knutit ihop. Han tar sig ner till en angränsande mur intill en kyrka, varifrån han kan smyga ut genom en port och obemärkt försvinna iväg mellan åskådarna som samlats. De står fortfarande och spanar upp mot taket för att försöka få syn på honom.

Firar ner Bess

Ett par månader senare driver Jack omkring med Benson, en av sina kriminella bekantskaper. De passerar en mycket upprörd man som anklagar en prostituerad kvinna för att ha försökt stjäla hans fickur. Benson bestämmer sig för att befria mannen från uret, men misslyckas.

”Ficktjuv! Stoppa tjuven!” ropar mannen.

Jack och Benson tar genast till flykten, men en nattvakt får fatt i kragen på Jack och överlämnar honom till en konstapel. Återigen tvingas Sheppard tillbringa en natt i fängelse, den här gången på St Ann’s Roundhouse. Morgonen därpå får han besök av Bess, som antas vara hans fru och släpps in i hans cell.

De flyttas till New Prison och placeras i en extra säker cell, där Jack förses med bojor. Olika besökare kan lyckligtvis smyga till honom en dyrk och diverse filar, varefter rymningen med den omfångsrika Bess kan ta sin början.

Illustration av Elizabeth Lyon, ”Edgworth Bess”

Illustrationer av Bess framställer henne ofta som en något smalare kvinna än hon faktiskt var.

© Look and Learn

Jack dyrkar utan problem upp sina bojor, varefter han filar igenom en av stängerna i cellens gallerfönster. Han uppmanar Bess att ta av sig så mycket som möjligt av sina kläder. Jack binder ihop tygstycken och sängkläder till ett rep, som han fäster runt livet på Bess innan han pressar ut henne genom fönsteröppningen. Med sin imponerande armstyrka firar han ner henne och följer själv efter. De landar inne hos grannen, som är ett annat fängelse.

Från Clerkenwell Bridewells fängelsegård behöver de ta sig över en sju meter hög port för att komma ut på gatan. Den smidige Jack lyckas få fotfäste på bultar och gångjärn och via dem klättrar han uppför porten. Väl där uppe kastar han ner ena änden av det egentillverkade repet till Bess, som han sedan hissar upp. När hon har firats ner på andra sidan av porten följer han efter.

Lagens korrumperade arm

Rymningen, som inte tog mer än tio minuter, gör Jack Sheppard till det nya stjärnskottet i Londons undre värld. Både rutinerade skurkar och hoppfulla nybörjare erbjuder sig att samarbeta med den 22-årige tjuven och utbrytarkungen, som käckt spankulerar omkring i en stulen svart sidenkostym.

Nu hopas dock anklagelserna mot honom, och en dag får en av stadens upprätthållare av lag och ordning – Jonathan Wild, thief-taker general – ärendet på sitt bord av ett av Jacks offer.

Jonathan Wild har länge hållit ett öga på Jack, men av helt andra orsaker. Den korrumperade tjuvjägaren har ett finger med i alla ljusskygga affärer i den undre världen. Hans män deltar i mängder av stölder och rapporterar till Wild var stöldgodset har gömts undan. Efter det kan Wild, i egenskap av lagens rättskaffens tjänare, återlämna stöldgodset till ägaren och inkassera en ansenlig belöning.

Illustration av Jonathan Wild

I början av 1700-talet styrde Jonathan Wild Londons undre värld samtidigt som han officiellt försörjde sig på att fånga storstadens brottslingar.

© Universal History Archive/UIG/Bridgeman Images

Lagens väktare kontrollerade Londons banditer

I början av 1700-talet härjades London av tjuvar och banditer, men ordningsmakten var inte till någon hjälp. ”Tjuvfångarna” var nämligen själva kriminella. Först i mitten av 1700-talet infördes de första poliserna.

”Tjuvfångaren” Jonathan Wild var ett i princip oskrivet blad tills han år 1710 hamnade i gäldstuga. Han var då i 30-årsåldern. I gäldstugan kunde Wild tjäna en slant genom att springa ärenden åt fångvaktarna, vilket gjorde att han på endast två år kunde betala av sin skuld och släppas ut. En kort tid senare, år 1713, anställdes han som assistent till Londons upprätthållare av lag och ordning, thief-taker general Charles Hitchen.

När Hitchen suspenderades efter anklagelser om korruption skyndade sig Wild att dra nytta av situationen. Han inrättade ett eget sheriffkontor på puben Blue Boar, dit invånare som råkat ut för tjuvar kunde vända sig. Där möttes de av Jonathan Wild, som tronade i peruk och med en käpp med silverknopp.

Även den nye upprätthållaren av lag och ordning var emellertid korrumperad. Han kontrollerade ett förbrytarband som lämnade över stöldgods åt honom. När bestulna invånare kontaktade Wild kunde han återlämna stöldgodset och inkassera en belöning.

Affärerna gick väldigt bra – tills Wilds verksamhet avslöjades och han 1725 dömdes till döden. På den här tiden hade Londons invånare sedan länge slutat lita på att privata affärsmän kunde upprätthålla lagen. Lösningen kom när domaren Henry Fielding 1749 inrättade en kår bestående av sex poliser, som fick fast lön och därmed inte behövde pressa kriminella på pengar och kräva belöningar av laglydiga medborgare.

När en av hans mannar blir alltför kriminellt belastad anger Wild honom och kan inkassera en belöning på 40 pund, motsvarande priset för sju hästar. På samma sätt röjer Wild sina rivaler ur vägen om de inte samarbetar – och nu står Sheppard på tur. Den folkkäre tjuven vägrar nämligen dela sitt byte med Wild.

I slutet av juli har Jack och den förhärdade brottslingen Joseph ”Blewskin” Blake fullt upp med att genomföra landsvägsrån på Hampstead Road, nordväst om London. Under tiden lyckas Wild spåra Bess till en pub, där han super henne full på konjak. Bess, som blir rädd för Wild, berättar att Jack håller till hemma hos Blewskins mor på Rosemary Lane.

Wilds högra hand Quilt Arnold styr stegen mot adressen och en kort tid senare kan tidningen Daily Journal rapportera följande: ”I går spärrades Sheppard, en notorisk inbrottstjuv som senast rymde från New Prison, in på Newgate efter att ha tagits till fånga av Jonathan Wild.”

Fångvaktare dricker på jobbet

I Londons största och äldsta fängelse, Newgate nära Saint Paul’s Cathedral, föregås Jack av sitt rykte. Han är mannen som enkelt har rymt från två andra fängelser. Därför placeras Jack i ett rum där vakterna kan hålla ett öga på honom. Han får dock lov att ta emot besök, så den 31 augusti dyker Bess upp tillsammans med en väninna.

Kvinnorna flörtar med vakterna och bjuder dem på alkohol. Snart har de blivit lite lulliga, vilket får dem att glömma bort sin bemärkte fånge. Under tiden filar Jack av stången i dörrgallret med ett verktyg som en dödsdömd medfånge har gett honom. Därefter smyger han sig ut ur fängelset.

Ännu iförd fotbojor dyrkar han upp sex dörrar och tar sig upp på fängelsets tak.
Jack Sheppards glansnummer, rymningen från högsäkerhetscellen Slottet i Newgatefängelset

Jack vet att han gör klokt i att gömma sig ordentligt den här gången, för nu hänger en dödsdom över honom. Mer än galgen fruktar han dock tristessen, så efter stängningstid den 5 september krossar han en ruta hos en urmakare och lägger beslag på tre silverur.

Sheppard säljer snart det ena uret, och med pengar på fickan ger han sig ut och svirar.

På pubarna är det många som känner igen den flinka tjuven, så när som helst kan någon ange honom för Wild. Det blir dock vakterna från Newgate som får fatt i honom på morgonen den 10 september, vid marknadsplatsen Finchley Common, strax norr om London.

Högsäkerhetscell ingen utmaning

Åter på Newgate placeras Jack i högsäkerhetscellen Slottet. Han kedjas fast i golvet med två tunga kedjor runt anklarna och förses även med handbojor. Efteråt visar vakterna stolt upp honom för nyfikna människor, som betalar frikostigt för att få se den berömde utbrytarkungen i sin cell.

Jack är på gott humör. Han fäller käcka kommentarer samtidigt som han återigen gör upp rymningsplaner. I mitten av oktober skrider han till verket. Efter att ha serverats mat och önskat sina vakter god natt låser han upp sina bojor med en rostig spik som han hittat på golvet.

Jonathan Wild körs till hängning

Jonathan Wild hängdes efter det att hans hantlangare avslöjat hans kriminella dubbelspel.

© Granger/Imageselect

En bit upp i cellens trånga skorsten lyckas han mödosamt bända loss en tvärgående järnstång, med vilken han kan hacka sig igenom cellens tak, upp till ett rum som står tomt. Ännu iförd fotbojor dyrkar han upp sex dörrar och tar sig upp på fängelsets tak.

Med ett rep tillverkat av cellens sängkläder firar han sig ner på taket till grannhuset, där han försiktigt öppnar ett fönster. Medan de boende i huset sover smyger han nedför trapporna och ut på gatan.

Galgen väntar utbrytarkungen

Nyheten om Jack Sheppards senaste rymning sprids som en löpeld genom London, och i Newgatefängelset tänker vakterna att djävulen själv måste ha hjälpt honom ut. Utbrytarkungens tid i friheten blir dock kort. Tidigt på morgonen den 1 november 1724 griper Jonathan Wilds män en redlöst berusad Sheppard, iklädd sin svarta sidenkostym och en peruk, som han nyligen stulit.

Jack Sheppard på kärra

Jack Sheppards sista rymningsförsök misslyckades. Efter ett och ett halvt år som tjuv slutade den tidigare snickarlärlingen i galgen.

© Look and Learn/Bridgeman Images

Jack är vid gott mod när han går upp till galgen den 16 november, men så släcks plötsligt hans förhoppningar om en ny spektakulär rymning inför 200 000 Londonbor. Hans vakter hittar nämligen den kniv med vilken han tänkt skära av snaran. Några minuter senare dinglar han livlöst framför ögonen på åskådarna, som både föraktar honom och samtidigt hade hoppats få se utbrytarkungen undslippa döden.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj