Den natten då Paul Getty III försvinner spårlöst är han klädd i tajta jeans, en guldglänsande t-shirt och höga stövlar, den ena med avbruten klack.
Den 16-årige pojken med fräknar på näsan och långt, rödbrunt hår brukar tillbringa kvällarna och nätterna på barer och nattklubbar i Rom. Natten till den 10 juli 1973 är inget undantag.
Tillsammans med jetsettare som Mick Jagger från Rolling Stones, filmregissören Roman Polanski och konstnären Andy Warhol har Paul Getty vandrat mellan inneställena.
Klockan tre på morgonen börjar diskoteken stänga. Paul har hunnit bli ordentligt berusad. Han lämnar sällskapet och raglar iväg genom den heta sommarnatten till Piazza Navona mitt i Rom, där han råkar möta sin väninna Danielle.
”Snälla, ge mig skjuts hem”, sluddrar Paul, men får kalla handen av väninnan. Danielle är rasande och beskyller högljutt Paul för att ha smittat henne med en könssjukdom.
”Du är ingenting mer än ett namn”, ropar hon hatiskt till den berusade pojken innan de skiljs åt.
På ostadiga ben vinglar Paul vidare genom staden, men stannar när han plötsligt blir yr. Han står framför en fontän där vattnet forsar ut ur munnen på en marmorfigur, och Paul är så berusad att han kan svära på att statyn plötsligt ler, plirar med ögonen och tittar glatt på honom.
Plötsligt tvärbromsar en bil intill honom så att det skriker i däcken. Två män hoppar ut, tar tag i Paul och tvingar ned honom på golvet bakom framsätena. Sedan sätter bilen fart.