Den amerikanske missionären John Henry House hann knappt sluta ögonen på kvällen den 4 september 1901, förrän han väcktes av ett enträget knackande på dörren.
Utanför stod ett bud med ett telegram. Innehållet fick House att rysa av fasa. ”Stone och fru Tsilka togs på vägen hem från Bansko till Djumabala till fånga vid klipporna och fördes upp i bergen”, löd telegrammet.
House hade all anledning att oroa sig. Som ledare för den kristna amerikanska missionen i Osmanska riket hade han ansvar för att den 55-åriga läraren och missionären Ellen Stone kom tillbaka oskadd. Det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort.
Helt oväntad var kidnappningen inte. Osmanska riket var år 1901 ett försvagat välde. I sultanens få kvarvarande europeiska besittningar, Albanien, västra Makedonien och resten av Thrakien, kryllade det av revolutionära rörelser, som ville bli av med det turkiska oket.
En av dessa rörelser, Inre makedoniska revolutionära organisationen, hade länge försökt skaffa pengar till vapen genom rån.
Eftersom det inte var särskilt lukrativt och dessutom gav revolutionärerna dåligt anseende, fick rörelsens ledare, Yane Sandanski, idén att kidnappa någon av områdets många amerikanska missionärer för att kunna kräva en lösesumma.
Valet föll på Ellen Stone.