Fanatiker högg Frankrikes kung

Ingen fransk kung överlevde fler attentat än Henrik IV. Monarken utsattes för hela 23 mordförsök, och varje gång misslyckades angriparna. Men 1610 tog Henriks tur slut. En katolsk fanatiker knivhögg kungen, och straffades på ett brutalt sätt.

Ingen fransk kung överlevde fler attentat än Henrik IV. Monarken utsattes för hela 23 mordförsök, och varje gång misslyckades angriparna. Men 1610 tog Henriks tur slut. En katolsk fanatiker knivhögg kungen, och straffades på ett brutalt sätt.

Photo 12/Getty Images

Fredagen den 14 maj 1610 befann Frankrikes kung Henrik IV sig i en föga majestätisk situation. Inkilad mellan ett hölass och en vagn lastad med vinfat satt hans vagn ohjälpligt fast på Rue de la Ferronnerie i centrum av Paris.

Kvinnorna i den smala gatans många butiksbodar tittade häpna på medan kungens lakejer iklädda färggranna uniformer försökte dra bort vagnarna från gatan. Men det komiska tumultet förvandlades plötsligt till en blodig tragedi.

Förfärad betraktade Montbazon den ström av blod som rann ur majestätets mun.

En man med ett rött skägg kastade sig mot vagnen och hakade sig fast. Mannen höjde armen, och en lång, vass kniv blänkte i luften utanför vagnens öppna sidofönster. Med all sin kraft stötte attentatsmannen sitt vapen i kungens kropp.

”Vad händer, Ers Majestät?” ropade hovmannen Montbazon, en av de fyra som gjorde kungen sällskap i den täckta vagnen.

”Det är ingenting”, svarade regenten. Men rösten blev svagare för varje ord. Förfärad betraktade Montbazon den ström av blod som rann ur majestätets mun.

Tolerans kostade Henrik livet

I panik flydde människor från gatan, så att kungens vagn kunde passera. Snart skramlade vagnen, dragen av hästar i full galopp, in på gården framför Louvren, kungens residens.

En läkare tillkallades, men monarkens liv gick inte att rädda. Han öppnade ögonen ett par gånger men gled sedan in i döden.

Gärningsmannen, François Ravaillac, hade gripits av kungens vakter direkt efter dådet. Hans motiv blev snabbt känt: Ravaillac var en fanatisk katolik och hade som många av sina trosfränder rasat mot det så kallade ediktet i Nantes. År 1598 hade Henrik IV med ediktet tillåtit att hugenotter (protestanter) fritt kunde utöva sin religion i det övervägande katolska Frankrike.

Henrik IV var på väg att besöka sin sjuke rådgivare, hertigen av Sully, när Ravaillac gick till attack.

© Photo 12/Getty Images

Ravaillac slog till mot vagnen

Vagnen var öppen

Kungens vagn saknade glas­rutor, och de fönsterluckor som skulle skydda regenten hade plockats av på morddagen.

Mördad med kökskniv

Ravaillac stal mordvapnet – en lång, vass kockkniv – från en krog i Paris. Strax före mordet slipade han kniv­spetsen sylvass.

Ravaillac greps

Enligt vittnen försökte gärningsmannen inte fly efter dådet. Därför kunde kungens vakter enkelt gripa Ravaillac, som var täckt av kungens blod.

Henrik hade själv varit hugenott, innan han konverterat till katolicismen för att kunna bli fransk kung. Bland både katoliker och protestanter betraktades han som en förrädare, och vid 24 tillfällen hade attentatsmän från något av lägren försökt ta hans liv.

”Jag har inget emot att dö. Jag har uträttat vad jag kom för att göra.” Ravaillac under rättegången.

Bortsett från ett skärsår i läppen hade Henrik klarat sig utan en skråma, tills Ravaillac slog till.

Av förhören framgick det att Ravaillac var en religiös fanatiker, som inte bara ansåg att den mördade kungen hade svikit den rätta tron. Attentatsmannen var även övertygad om att Henrik IV tänkte mörda på­ven och flytta påvesätet till Paris.

En kroppsvisitation dessutom att Ravaillac överallt i sina kläder dolt små lappar fullklottrade med religiösa besvärjelser.

Många bevittnade avrättningen

När rättegången inleddes uppträdde Ravaillac påfallande lugnt och verkade ha förlikat sig med sitt öde.

”Jag har inget emot att dö. Jag har uträttat vad jag kom för att göra”, förkunnade han.

Bödlarna torterade Ravaillac i en och en halv timme, innan han till slut dog.

© Heinrich Heine Universität Düsseldorf

Domstolen dömde honom för förräderi – och straffet blev brutalt.

Straffet verkställdes den 27 maj på avrättningsplatsen Place de Grève. En polsk adelsman vid namn Jakub Sobieski befann sig i Paris, och i sin dagbok berättade han att avrättningen lockade stora skaror av nyfikna: ”Det var en sådan trängsel på tak och i fönster att utlänningar betalade enorma summor för att få en plats.”

Åskådarna fick se hur bödlarna med hjälp av glödgade tänger slet bort stycken av Ravaillacs bröst, armar och ben. Därefter hällde de en blandning av flytande vax och svavel i såren.

Den dömde fick även kokande olja hälld över sig, innan bödlarna till slut band hans armar och ben vid fyra hästar, som drog åt varsitt håll och slet isär kroppen.

När avrättningen var över rusade åskådare fram och hackade loss köttstycken av den dömde.

Jakub Sobieski berättade att en av hans bekanta ”köpte flera bitar av Ravaillacs lik, som han i raseri stekte tillsammans med ägg och åt upp”.