Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Brittisk statskupp slutade på höloft

Arbetslöshet och fattigdom plågar England i början av 1800-talet. Samtidigt är majoriteten utestängd från möjligheten att påverka sitt eget öde – rösträtten är nämligen förbehållen den rikaste. Den tidigare bonden Arthur Thistlewood ser bara en utväg – att mörda hela regeringen.

Stefano Bianchetti/Getty Images

Lukten av ko är tydlig i den gamla stallbyggnaden, när Arthur Thistlewood den 22 feb­ruari 1820 träffar sina sammansvurna. Mö­tet hålls på ett dammigt höloft på Cato Street i ett av Londons fattigaste kvarter.

Den enkla miljön besvärar inte Thistlewood – för vid samma tid da­gen därpå kommer han enligt sin plan att befinna sig i betydligt flottare omgivningar. Hela den brittiska regeringen kommer då att vara utplånad och makten kommer att ligga hos honom och hans kumpaner.

Thistlewoods planer skulle komma att skaka Storbritannien. För första gången sedan 1600-talet försökte regeringsmotståndare ta makten med våld. Cato-sammansvärjningen, som komplotten kom att kallas, skulle prägla Storbritanniens politiska liv de följande decennierna.

Endast de rika fick rösta

Medan statskupper var ovanliga, hörde uppror och oroligheter till vardagen i början av 1800-talet. Det var svåra ti­der. Brittiska styr­kor hade fem år tidigare beseg­rat Napoleon vid Waterloo, men segern var dyrköpt. Skuld och arbetslöshet följde i krigets kölvatten.

För gemene man var det i princip omöjligt att påverka situationen. Rösträtten var nämligen förbehållen den lilla andel av befolkningen som bestod av förmögna män.

Många ansåg att tiden var inne för drastiska åtgärder. Bland dem var den tidigare lantbrukaren Arthur Thistlewood, som gått i konkurs och nu tillhörde den revolutionära så kallade Spence-­rörelsen, som arbetade för allas rätt att ställa upp i val, gemensamt ägande av jord och socialhjälp till fattiga.

Thistlewood deltog i ett antal demonstrationer, bland annat de så kallade Spa Fields-oroligheterna, som slogs ner av armén.

Polisen ingrep

Statskuppen planeras

Den 23 februari 1820 skulle kuppen äga rum. Tillsammans med sina kumpaner tänkte Thistlewood storma en ministermiddag.

Stefano Bianchetti/Getty Images

Polisen stormade

George Ruthven ledde en styrka av 14 poliser. Han ropade förgäves till Thistlewood att ­släppa svärdet.

Stefano Bianchetti/Getty Images

Thistlewood dödar polis

Thistlewood bar ett ovanligt långt svärd, som han dödade en av poliserna med.

Stefano Bianchetti/Getty Images

Hängda och halshuggna

De dödsdömda hängdes den 1 maj 1820. Som ytterligare straff skar en maskerad bödel av likens huvud med en kniv. De blodiga ­huvudena visades upp som en ­varning till potentiella kuppmakare.

Stefano Bianchetti/Getty Images & Hulton Archive/Stringer/Getty Images

År 1820 var han redo att gå ett steg längre. Tillsammans med sin nära vän George Edwards började Thistlewood planera en statskupp.

Planen var lika enkel som brutal: Den 23 februari 1820 skulle Lord Harrowby, ordförande för kungens råd, sätta sig vid middagsbordet med sina ministrar. Under middagen skulle Thistlewood banka på dörren med förevändningen att han skulle överlämna ett brev.

Så snart butlern gått iväg med brevet skulle Thistlewood och hans medhjälpare tränga sig in i husets hall och börja kasta handgranater. Medan paniken och förvirringen spred sig skulle männen med pistoler, bajonetter och svärd ta livet av ministrarna en efter en.

Förutom Thistlewood och Edwards kände endast ett fåtal till planerna. Den 22 februari samlades den inre kretsen en sista gång.

Kuppförsöket ledde till reformer

Vad Thistlewood inte visste var att Edwards var polisspion, och att polisen övervakade stallbyggnaden.

När poliserna såg Thistlewood och de andra gå in stormade de byggnaden och klättrade uppför stegen till höloftet.

”Jag dog, när frihet och rättvisa fördrevs från detta land.”
Arthur Thistlewood, kuppmakare, 1820.

Däruppe stod en lång man, som visade sig vara Thistlewood. I handen höll han ett svärd. En polis vid namn Ellis berättade:

”Smithers (en annan polis, red.) rusade förbi mig. Jag såg den långe mannen (Thistlewood, red.) dra sin hand bak­åt och stöta svärdet i hans bröst. Smithers sträckte armarna i luften och ropade ’Herregud’, medan han föll över mig.” Kollegan dog på fläcken.

I förvirringen lyckades Thistle­wood och flera andra fly, men redan nästa dag greps han. Under rättegången erkände Arthur Thistlewood sig skyldig, men försvarade sina handlingar.

”Jag dog, när frihet och rätt­visa fördrevs från detta land”, ­förkunnade han. Tillsammans med fyra andra dömdes han till högförräderi och hängdes.

Avslöjandet av kuppen visade att situationen i landet var ohållbar. Par­la­men­tet drev därför under de följande åren genom ett antal reformer, till exempel utvidgandet av valrät­ten – det första späda steget till att ge vanligt folk en röst.

Läs också:

Kriminalitet

Det blodigaste årtiondet: 800 seriemördare härjade i USA

6 minuter
Attica-fängelset under upproret
Kriminalitet

Fängelseuppror slutar i blodig massaker

22 minuter
Napoléon

Därför förlorade Napoleon slaget vid Waterloo

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj