Thérèse Humbert vänder sig 1881 till sin bank i Paris för att ta ett stort lån. För att övertyga banktjänstemannen om att banken tryggt kan låna henne pengarna berättar hon en fantastisk historia.
Under en tågresa två år tidigare räddade hon med sitt luktsalt den amerikanske mångmiljonären Robert Henry Crawford från att dö av en hjärtattack, berättar hon. Fylld av tacksamhet testamenterade Crawford hela sin förmögenhet till Thérèse Humbert.
”Alla som var något – inom politiken, juridiken eller finansvärlden – hamnade förr eller senare i familjen Humberts hem.” Vän till familjen Humbert.
Nu är Crawford död, och endast formaliteter står mellan henne och arvet på 100 miljoner franc, omkring 27 miljarder i dagens peningvärde, påstår hon.
Banken godkänner lånet, men inget av det hon sagt är sant. Den påhittade tågresan är bara den första i en lång rad av utstuderade lögner och bedrägerier, som ska ge Thérèse Humbert ett liv i lyx för lånade pengar.
”Lämna tillbaka pengarna, din häxa!” skallar ropen från folkmassan som väntar på Thérèse Humbert vid ankomsten till Paris.
Thérèse Humbert anländer till Paris
Den 29 december 1902, nio dagar efter gripandet, anländer Thérèse Humbert och hennes följe under poliseskort till stationen Gare du Nord i Paris. Poliserna tvingas skydda Humbert mot en rasande folkmassa, medan de för henne till häktet i Conciergerie.
Bröderna är medskyldiga
Thérèse Humberts bröder, Romain Daurignac och Emile Daurignac, grips för medverkan till bedrägeri. Rätten dömer dem senare till två respektive tre års fängelse för deras roller i svindeln. För de franska myndigheterna har bröderna bland annat utgett sig för att vara brorsöner till Robert Henry Crawford, mannen som ska ha testamenterat sin förmögenhet till Thérèse Humbert.
Syster frikänns
Marie Daurignac, Thérèse Humberts yngsta syster, grips i likhet med resten av familjen. Hon anklagas för medverkan till bedrägeri, men frias av domstolen.
Festar för lånta pengar
För banklånet köper Thérèse Humbert åtskilliga fastigheter. En av dessa är en paradvåning på Avenue de la Grande Armée nummer 65, en av de förnämsta adresserna i Paris.
Dit flyttar Thérèse 1885 med maken Frédéric, en misslyckad affärsman, och parets femåriga dotter Eve.
En stab av 20 tjänstefolk passar upp på gästerna, när makarna underhåller Frankrikes absoluta elit, bland annat både presidenten och premiärministern.
”Alla som var något – inom politiken, juridiken eller finansvärlden – hamnade förr eller senare i familjen Humberts hem”, berättar en vän till familjen.
”Det jag vill ha får jag.” Thérèse Humbert.
”Det jag vill ha får jag”, lyder Humberts motto, som hon låter gravera in i ett av sina guldur.
Orosmolnen drar emellertid ihop sig. Allt oftare ligger Thérèse Humbert efter med återbetalningarna. De många miljonerna påstås vara undanstoppade i ett kassaskåp i våningen, men hon vägrar att visa upp pengarna.
Som förevändning för att betalningarna drar ut på tiden uppger hon att hon har problem med Crawfords brorsöner, vilket hon bevisar genom att visa upp brev från familjen i Amerika.
Självmord avslöjar bluffen
Vid ett par tillfällen drar otåliga kreditgivare Thérèse Humbert inför rätta. Men löften om bot och bättring och det faktum att hennes svärfar Gustave Humbert nu är finansminister i Frankrike, gör att hon klarar sig.
År 1896 tar händelseutvecklingen dock en oväntad vändning. Girard Bank, en av Humberts kreditorer, är så hårt pressad att ägaren, Paul Girard, söker upp Humbert. Han vädjar till henne att betala tillbaka sin skuld.
Thérèse Humbert vägrar, och i desperation drar han fram en revolver och avfyrar den mot henne. Skottet missar emellertid, varpå Girard beger sig hem och skjuter sig själv i stället.
Thérèse Humbert – ”La Grande Thérèse”, som Parisborna kallade henne – charmade allt och alla, även stjärnadvokaten Henri Robert.
Under utredningen av Girard Banks konkurs hittar advokaten som ska reda ut bankens affärer flera brev från familjen Crawford.
När han undersöker brevens avsändare upptäcker han att adressen, 1302 Broadway, inte existerar. Det gör inte heller Crawford själv, hans brorsöner – eller Thérèse Humberts arv.
Thérèse Humbert känner hur marken bränner under fötterna och lämnar snabbt landet tillsammans med sin man och deras dotter. Under tiden öppnar åklagaren kassaskåpet i paradvåningen.
Bakom den tjocka ståldörren uppenbarar sig en gammal dagstidning, ett italienskt mynt och en byxknapp.
Några månader senare, i december 1902, grips makarna Humbert i Madrid. I domstolen döms de till fem års fängelse.
Efter avtjänat straff försvinner Thérèse Humbert ur historien, som om hon – liksom det arv som låg bakom hennes uppgång och fall – aldrig hade existerat.