Den förmögna änkan Julia Martha Thomas kunde inte behålla sitt tjänstefolk. Det visste alla i Londonförstaden Richmond.
Åtskilliga yngre kvinnor hade under årens lopp flyttat in och sedan hastigt flyttat ut ur det trevliga radhuset med tre våningar på Park Road.
När 30-åriga Kate Webster 1879 flyttade in i husets pigkammare var det därför få som förväntade sig att hon skulle stanna länge.
Ingen kunde dock föreställa sig hur tragiskt just den här anställningen skulle sluta.
”Hon betedde sig motbjudande mot mig.” Kate Webster om sitt offer, Julia Martha Thomas, 1879.
Det gick snett redan från början. Kate Webster ansåg att fru Thomas var omöjlig att tillfredsställa.
”När jag var färdig med arbetet, gick hon igenom allting och sa att det inte gjorts tillräckligt bra. Hon betedde sig motbjudande mot mig”, berättade hon senare.
Själv var Kate Webster ingalunda lätt att ha att göra med.
Ofta försummade hon arbetet för att gå på puben eller sova ruset av sig. När hon drack blev hon ilsken och hotfull.
Den 28 februari 1879 fick fru Thomas nog.
”Sa upp Kate i dag”, skrev hon i sin dagbok.
Det skulle bli hennes sista inlägg.
Gräl spårade ur
Att få sparken gjorde Kate Webster rasande.
På sin sista arbetsdag, söndagen den 2 mars, grälade hon med fru Thomas precis innan det var dags att gå till kyrkan.
När fru Thomas kom hem väntade Kate Webster på henne, fullare och mer rasande än någonsin. Hon var så hotfull att den förskräckta änkefrun flydde uppför trappan för att stänga in sig i sitt sovrum.
Men hon nådde inte fram.
Kate Webster rusade ifatt henne och knuffade brutalt ner henne för trappan.
Av rädsla för att fru Thomas skulle skrika och dra till sig uppmärksamhet från grannarna, lade Kate Webster sina händer runt änkans hals och tryckte till.

Kate Webster hade flera domar för stöld bakom sig, när hon fick anställning hos fru Thomas.
För Kate Webster gällde det nu att göra sig av med liket utan att grannarna misstänkte något.
Problemet löste hon genom att stycka kroppen och koka delarna i kökets bykgryta.
Dagen därpå stoppade hon benen och de delar av kroppen som inte fått plats i bykgrytan i en trälåda och en väska, som hon dumpade i Themsen.
Trälådan drev i land och upptäcktes dagen därpå.
Men polisen kunde inte identifiera liket, och det var än så länge ingen som saknade fru Thomas.
Kate Webster dolde nämligen sitt brott genom att klä sig i sin arbetsgivares kläder och dagligen visa upp sig på gatan.
Först när en flyttfirma den 18 mars började bära ut möbler från huset, anade grannarna oråd.
En av dem frågade flyttkarlarna vem som hade bett dem hämta möblerna. När mannen med en blick på Kate Webster svarade att det hade fru Thomas gjort, lade tjänsteflickan benen på ryggen.
”Jag skar av huvudet med en rakkniv, som jag även använde för att skära köttet i bitar. Jag använde även en köttsåg och en förskärare för att skära kroppen i bitar.” Kate Webster, 1879.
Hävdade sin oskuld in i det sista
Polisen sökte genast igenom huset. I köket fann de blod, benbitar och en tjock fettrand i bykgrytan.
Kate Webster stod dock inte att finna. Men avsändaradressen på ett brev bland hennes saker ledde polisen till hennes föräldrahem i Irland. Där hittade de Kate Webster, som fördes till London.
Den 2 juli inleddes rättegången.
Inför domstolen hävdade Kate Webster att hon var oskyldig, men indicier och vittnesmål räckte för att få henne dömd till döden genom hängning.

Den brittiska sensationstidningen The Illustrated Police News publicerade illustrationen av Kate Websters avrättning i en särskild samlarutgåva.
Webster möter döden med fattning
Kate Webster avrättades klockan nio på morgonen den 29 juli 1879 i Wandsworthfängelset i sydvästra London. Dessförinnan hade hon bekänt sina synder för fängelsets katolske präst.
Bödeln drar hättan över Websters ansikte
William Marwood, en av Storbritanniens mest kända bödlar, ska verkställa straffet. Precis innan avrättningen genomförs drar han ner en hätta över Websters huvud, så att hennes ansikte är dolt i dödsögonblicket.
Snarans placering garanterar human avrättning
På 1800-talet ville britterna göra avrättningar mer humana. Marwood använde sig därför av tekniken the long drop, som han själv hade utvecklat. Tekniken gick ut på att utnyttja den dömdas kroppsvikt i fallet, så att döden inträffade så fort som möjligt.
Den 28 juli, kvällen före avrättningen, bröt Kate Webster samman.
”Jag skar av huvudet med en rakkniv, som jag även använde för att skära köttet i bitar. Jag använde även en köttsåg och en förskärare för att skära kroppen i bitar”, berättade hon.
En gåta var dock olöst.
Polisen hade inte kunnat hitta fru Thomas huvud. Först när ett kranium, som enligt rättsläkare med största sannolikhet hade tillhört den mördade, år 2010 dök upp i en trädgård i London, kunde polisen avsluta fallet.