Sovjetiska stridsvagnar bildade den 27 december förtrupp för minst 200000 soldater som rullade in över gränsen till Afghanistan. I över 150 år hade då Ryssland haft ögonen på landet som förband Syd- och Centralasien med Mellanöstern och utgjorde en väg in i Indien. Formellt sett var landet självständigt men hade under åren 1879–1919 stått under brittisk kontroll.
Efter ryska revolutionen köpte Sovjet till sig allt mer inflytande i Afghanistan. År 1973 försökte Sovjet stärka sin makt genom att ge sitt stöd åt att Zahir Shah, som varit kung i 40 år, skulle avsättas.
Missnöje med härskaren
Den nye härskaren, Mohammad Daoud, gjorde dock ryssarna besvikna när han via en lag begränsade sovjetkommunisternas inflytande. Han avrättades vid en kupp i april 1978. Sovjetiska militära rådgivare strömmade sedan in i landet.
Det islamiska motståndet mot den kommunistiska dominansen var stort och motståndet inom armén pyrde. I ljuset av den islamiska revolutionen i Iran kände Sovjetunionen att makten var så hotad att man i december 1979 gick in i Afghanistan. Motståndet från mujahidin tvingade, med USA:s stöd, supermakten på knä. Sovjet gav upp 1989. Minst 13000 sovjetiska soldater och en miljon afghaner dog i kriget. Fem miljoner flydde ut ur landet.