Fälttecken är symboler som arméer använder för att markera olika enheters placering, funktion, storlek och rörelser på militära kartor.
Historiskt sett togs de första militära kartorna som påminner om vår tids i bruk åren efter Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Dessförinnan hade fältherrar som Alexander den store och Caesar själva lett sina soldater från de främsta leden, eftersom de inte hade tillförlitliga kartor och var tvungna att göra egna bedömningar av terrängen.
Under 1800-talet utvecklades kartografin dock så snabbt att militära befälhavare alltmer kunde lita på sina kartor och leda slagen på avstånd. För att underlätta utvecklade de olika symboler – fälttecken – som markerades på kartorna för att få överblick över styrkorna och planera nästa drag.
Nato anammade fälttecknen
Utvecklingen av fälttecken tog fart på allvar under första världskriget, där bland andra britterna, fransmännen och amerikanerna koordinerade sina symboler, så att de kunde samarbeta bättre. Till exempel fick blå tecken på kartorna betyda allierade, medan röda betydde fientliga styrkor. På samma sätt blev en rektangel med ett kryss symbol för infanteri.
När Nato bildades 1949 togs fälttecknen över av den nya organisationen och i dag används de av de flesta arméer i väst.
Fälttecken hamnade i fokus, när flera ryska militära förband under invasionen av Ukraina fotograferades med påmålade symboler. Enligt experter rör det sig troligen om fälttecken som anger varifrån farkosterna eller fordonen kommer, och vart de är på väg.
