Den brittiske Air Chief Marshal Sir Stuart Peach konstaterade 2017 att Nato så snabbt som möjligt skulle behöva skydda västvärldens undervattenskablar mot ”hotet från moderniseringen av den ryska flottan.”
De cirka 875 000 kilometer kablar som löper längs havsbottnen binder samman västvärldens länder med varandra och står för bland annat nästan all global kommunikation. Kablarna möjliggör dessutom ekonomiska transaktioner till ett värde av motsvarande nästan 100 biljoner kronor – per dag.
”Undervattenskablar utgör en oumbärlig infrastruktur och är livsviktiga för vårt moderna liv och vår digitala ekonomi, men trots det är de bristfälligt skyddade och oerhört sårbara för angrepp”, sa Peach.
I dag är västvärldens kablar på havsbottnen mer sårbara än någonsin. Sedan 2017 har Ryssland nämligen byggt ut sin kapacitet att kartlägga havsbottnen och bedriva sabotage mot västvärldens livsnerver under vattnet.
Rysslands GUGI-flotta omfattar bland annat en av världens största ubåtar, den atomdrivna och 184 meter långa Belgorod.
GUGI är Putins prestigeprojekt
I centrum för ryssarnas dominans på havsbottnen står ett hemligt militärt program känt som Huvuddirektoratet för djuphavsforskning – förkortat GUGI.
Från en örlogsbas i Barents hav har ubåtar och ytfartyg i årtionden stävat ut för att kartlägga västvärldens undervattensinfrastruktur för internet, gas och elektricitet. Syftet är att förbereda Ryssland inför ett eventuellt undervattenskrig.
GUGI-programmet etablerades på 1960-talet under kalla kriget och syftet var att övervaka fienden och samla in underrättelser. Efter Sovjets fall togs GUGI under 1990-talet över av Ryssland, som sedan dess har investerat enorma summor i programmet.
Prestigeprojektet ligger i dag långt före västländerna och har gett Ryssland en helt dominerande position på havsbottnen.
Hur många fartyg och farkoster som ingår i GUGI är inte känt, men programmet förfogar över ubåtar, spionfartyg och civila fartyg.